Boutredningsman, förskott på arv
Lawline svarar
Hej, och tack för din fråga.
Det är av stor vikt att skilja på de pengar som dragits från er mors konto före och efter hennes död.
Angående sådana medel som dragits från er mors konto (till förmån för den omtalade arvingen) under hennes livstid, kan diskuteras om dessa medel kan anses som ett förskott på denne arvinges arv. Huvudregeln i (2 kap. 1§ st.2 ÄB) stadgar att alla arvlåtarens barn ska taga lika lott. Detta medför att det finns visst utrymme för argumentation angående kvarlåtenskapens senare fördelning mellan arvingarna om någon av dem tillgodogjort sig mer medel än de andra. Antag att en arvlåtare, som efterlämnar flera barn, under sin livstid låtit ett av dessa barn få betydligt större ekonomiska förmåner än de andra. Då finns en möjlighet för övriga bröstarvingar att få motsvarande kompensation vid arvlåtarens död. Lagen utgår ifrån att arvlåtaren vill behandla alla sina barn lika, och att kompensation därmed bör lämnas för gåvor. Detta innebär att det arvlåtaren i livet gett en brötstarvinge ska avräknas på hans eller hennes arv (som ett förskott), om inte annat föreskrivits eller detta med hänsyn till omständigheterna inte varit avsett då egendomen gavs. (6 kap1§ ÄB).
Som antytts ovan måste de medel som arvingen åtnjutit kunna betraktas som en gåva mellan arvlåtare och arvtagare. (Er mor måste medvete ha ”givit” arvingen pengarna.) Gåvan behöver dock inte ha en formell gåvokaraktär utan även andra dispositioner, vid vilken den benefika karaktären är övervägande anses vara gåvor.
Om tillgångar tagits ur boet efter det att er mor avlidit aktualiseras frågor kring boets förvaltning och bouppteckningen. Dödsboet betraktas som en juridisk person, vilket innebär att tillgångar ska hållas rättsligen skilda från delägarna (arvingarna) så länge dödsboutredningen pågår. Arvingar får alltså inte föra ut pengar ur boet (för t.ex. egen vinning) eftersom detta kan få konsekvenser vid bouppteckningen där alla den dödes tillgångar och skulder ska antecknas sådana som de var vid dödsfallet (20 kap. 4§ st1). Bouppteckningen ska dessutom skrivas under av bouppgivaren som ska ”teckna försäkran på heder och samvete att uppgifterna till bouppteckningen är riktiga och att inga uppgifter avsiktligt utelämnats.”
Det framgår av din fråga att det finns vissa samarbetssvårigheter bröstarvingar emellan angående bouppteckningen. Enligt huvudregeln är det dödsbodelägarna (arvingarna) som ska sköta bouppteckningen. Om arvingarna inte kan komma överens kan förvaltning genom boutredningsman vara en utväg som avser att lösa ett flertal svårigheter. Boutredningsmannen utses av rätten. Han övertar hela förvaltningen samt ansvaret för dödsboet och ser till att allt går till på rätt sätt. Han är dock skyldig att rådfråga delägarna i viktigare fall. (19 kap 11§ ÄB).
Om du vill titta närmare på nämnda lagrum se (https://lagen.nu/1958:637)
Hoppas att jag kunde svara tillfredsställande på din fråga.
MVH /Veronica Eriksson
