Förseningsavgifter och andra penningsummor vid avtalsbrott
Lawline svarar
Tack för din fråga.
För att en förseningsavgift ska kunna tas ut måste en bestämmelse om detta finnas redan i avtalet, det räcker ej att det anges i fakturorna. Detta gäller också övriga avtalsvillkor. Avtalet behöver inte vara skriftligt och det finns inga krav på vad ett avtal ska innehålla, men fördelen med sådana avtal är att de kan tjäna som bevis vid tvister. Detsamma gäller angående meddelanden om betalning. Sådana dokument, framför allt avtalet, bör därför vara tydliga och innehålla precis de villkor som parterna vill reglera, vad gäller fakturan exempelvis var, hur och till vem betalningen ska ske.
Annorlunda förhåller det sig i fråga om ränta. Dröjsmålsränta utgår i princip alltid om en avtalspart inte betalar i tid, oavsett om detta står eller inte står i avtalet, en faktura osv. Hur lång tid det är fråga om beror på om det i avtalet anges förfallodag eller om tanken är att säljaren meddelar köparen när denne vill ha betalt, se 3-4 §§ RänteL. Räntan beräknas enligt 6 § RänteL. Det är inte lätt att beräkna detta. Jag föreslår att du söker på det om du är intresserad.
Kom ihåg att om du inte kommer överens om ett vilkor med andra näringsidkare som du avtalar med, så reglerar köplagen (1990:931) detta automatiskt, se dess tredje paragraf. Lagen reglerar bland annat påföljder vid köparens avtalsbrott, exempelvis skadestånd.
Som du kan se finns det flera sätt på vilka en köpare kan tvingas betala säljaren pengar, utöver betalningen för varan, om köparen inte betalar i rätt tid.