Istadarätt och laglott
Lawline svarar
Hej,
Inom arvsrätt finns en princip som kallas ”istadarätten”, innebärande att arvingens avkomlingar (= Er systers barn) träder i arvingens (= Er systers) ställe när det gäller arvet. När arvlåtarens (= Er mor) barn har avlidit tar alltså det barnets barn över rätten till arvet. Detta framgår av 2 kap 1 § 2 stycket ärvdabalken, där man kan läsa:
”Arvlåtarens barn taga lika lott. Är barn dött, skola dess arvingar träda i dess ställe, och skall var gren taga lika lott.”
Att barnbarnen träder i Er systers ställe innebär att de tillsammans får dela på den del av arvet som Er syster annars skulle ha fått. Denna del (kallad ”arvslott”) utgör 1/3 av arvet eftersom Er mor har tre barn. ”Laglott” å andra sidan regleras i 7 kap 1 § ärvdabalken. Där framgår följande:
”Hälften av den arvslott, som enligt lag tillkommer bröstarvinge, utgör hans laglott.”
Här framgår att en laglott utgörs av en halv arvslott. För vardera Er mors tre barn blir detta 1/6 av det totala arvet (eller 1/24 för vardera Er systers fyra barn, vilket sammanlagt blir den 1/6 som skulle ha varit Er systers laglott). Om laglotten testamenteras bort kan arvingarna (i det här fallet barnbarnen) begära jämkning av testamentet för att utfå sin laglott. Det betyder att om alla barnbarn i det här fallet begär jämkning av ett testamente så kommer de att utfå 1/6 av det totala arvet. Resterande 5/6 kan fördelas i enlighet med testamentet. Svaret på Din fråga är alltså sammanfattningsvis följande: Er mor kan testamentera gården utan att inkräkta på Er systers barns laglotter, så länge gården inte utgör mer än 5/6 av arvet efter Er mor.
Hoppas att denna information har varit till hjälp!
Vänliga hälsningar,
