Fråga om uppsåt till narkotikabrott samt överklagan av strafföreläggande

Question

Hej,
Min man fick ett strafföreläggande gällande ringa narkotikabrott på 30 dagsböter och 500 kr till brottsofferfonden totalt 5300kr.
Han hade haft på sig 2 st tabletter innehållande bromazepam som är narkotika.Denna medicin har han fått i Marocko han har inte haft en tanke på att det kan vara narkotika klassat i Sverige. I Marocko kan man köpa den utan recept.
Han kan säkert få kontakt med läkaren som kan skriva ut läkarintyg på att han fått detta rekommenderat av en läkare i Marocko.
I kontakt med sjukvården här har han efterfrågat Lexomil som läkemedlet heter, men läkarna samt apotekarna har bara sagt att de inte känner till läkemedlet men ingen har tyvärr yppats ngt om att det är narkotika klassat.Han har fått utskrivet SSRI preparat som han inte velat ta då han mått dpligt av det.
Har han någon chans att överklaga detta eller ska han bara acceptera domen. Det värsta är att han hamnar i brottsregistret i 2 år och han arbetar inom vården. Dessutom har han en usel lön på ca 9000kr efter skatt.

Answer 1

Hej och tack för din fråga!

Ringa narkotikabrott regleras i 2 § narkotikastrafflagen (1968:64), se följande länk https://lagen.nu/1968:64. Enligt 1 § narkotikastrafflagen är narkotikabrott ett uppsåtligt brott vilket innebär att uppsåt krävs för straffansvar. Vad gäller uppsåt till narkotikabrott har föreskrivits att det är tillräckligt att gärningsmannen känner till vilket preparat det är som han befattat sig med. Okunnighet om att ämnet är klassat som narkotika kan befria från ansvar men endast om misstaget är ursäktligt.

I målet RH 1997:50, se följande länk https://lagen.nu/dom/rh/1997:50, har hovrätten frikänt en person från ansvar för narkotikabrott. Personen i målet hade i utlandet köpt ett läkemedel innehållande bromazepam och fört in i Sverige. Personen åtalades för narkotikabrott och försök till varusmuggling men friades på grund av att han inte vetat att det var ett narkotikaklassat preparat han fört in i landet. Mannen ursäktades dels på grund av att han inte ansågs ha haft anledning att fatta misstankar mot preparatets innehåll.

En anledning till att ursäkta okunnigheten om att lexomil är ett narkotikaklassat läkemedel i Sverige bör kontakten med den svenska sjukvården vara. Att ha varit i kontakt med sjukvården i Sverige och efterfrågat läkemedlet lexomil, men i samband med detta aldrig underrättats om att det är ett narkotikaklassat preparat, bör föranleda en ursäkt till misstaget och därmed befria från straffansvar.

Vad gäller strafföreläggande finns regler i 48 kap. 4 § rättegångsbalken (1942:740) (RB), se följande länk https://lagen.nu/1942:740#K48. Ett strafföreläggande godkänns, enligt 48 kap. 9 § RB, genom att den misstänkte undertecknar och tillställer behörig mottagare en förklaring om att han erkänner gärningen och godtar det straff som upptagits i föreläggandet. Ett strafföreläggande kan också godkännas, enligt 48 kap. 11 § RB, genom att hela beloppet betalas in till den myndighet som regeringen bestämmer, om föreläggandet avser endast böter, eller böter och särskild rättsverkan som innebär betalningsskyldighet. Har ett föreläggande godkänts gäller det som en dom som vunnit laga kraft, se 48 kap. 3 § RB. Svarar du inte på strafföreläggandet eller om du meddelar att du inte accepterar innehållet i föreläggandet beslutar åklagaren i de flesta fall att väcka åtal mot dig i tingsrätten. Tingsrätten kallar då dig och åklagaren till en förhandling. Efter förhandlingen bestämmer tingsrätten om du skall dömas för brotten och vilket straff du i så fall får.

Med vänlig hälsning,