Invändningar från gäldenären efter överlåtelse av löpande skuldebrev

Question

Hej,jag skriver frågan från ett helikopterperspektiv så det blir enkelt att förstå.

Lars har lånat pengar av Peter och har i bevisningssyfte utfärdat ett skuldebrev:

”Till innehavaren av detta skuldebrev betalar undertecknad
femtiotusen (50 000) kronor jämte ränta om femton (15) procent från
denna dag tills betalning sker. Skulden förfaller till betalning den 30
november 2006 om inte uppsägning sker dessförinnan.”

Malmö den 10 september 2004
Lars Karlsson

Eftersom Lars oväntat erhöll en Lottovinst den 25 april 2005 gjorde han den 5 maj 2005 en avbetalning på 25 000 kr, vilken avbetalning antecknades på skuldebrevet.

Sedan så förvärvade Lars också en fordran mot Peter den 10 maj
2005, en fordran på 15 000 kr som emellertid inte förföll till betalning
förrän den 6 mars 2006. Den 10 december 2005 överlät Peter
skuldebrevet till Johanna som den 30 november 2006
kräver Lars på hela beloppet eller 50 000 kronor.

Självklart så säger Lars med starka invändningar nu:

a) att han – trots att det inte är antecknat på skuldebrevet – faktiskt
amorterat 35 000 kr till Peter, varav 25 000 erlagts den 5 maj
2005 och 10 000 kr. den 15 maj 2005 mot särskilt kvitto, dock finns inga noteringar på skuldebrevet om denna avbetalning.

b) att han har en genfordran mot Peter på 15 000 kr, som han ämnar kvitta och därmed bör få räkna av det mot Johannas krav.

c) att Peter inte "denuntierat"(?) Lars om överlåtelsen till
Johanna och att JOhanna därför över huvud taget inte har rätt att kräva
Lars på betalning.

Vad händer för Lars här egentligen?

Answer 1

Hej!

Jag kommer här att gå igenom dina frågor i tur och ordning. Till att börja med kan nämnas att ett skuldebrev som är ställt till innehavaren utgör ett löpande skuldebrev (11 § lagen (1936:81) om skuldebrev (SkbrL)).

A) Om Johanna fått skuldebrevet från Peter i god tro kan Lars inte åberopa att han redan har betalat till Peter och därför inte ska betala till Johanna. För att Johanna ska vara i god tro krävs att hon inte visste att Lars hade betalat 25 000 och 15 000 kr till Peter, eller att hon inte hade anledning att ens misstänka detta (15 § 2 st. SkbrL). En anteckning på skuldebrevet angående erlagd betalning utesluter god tro hos förvärvaren. Hade det funnits anteckning om betalningarna på skuldebrevet hade Johanna alltså inte kunnat vara i god tro avseende dem, men om endast ett särskilt kvitto finns som bevis på att Lars erlagt betalning till Johanna kan det ju vara så att hon inte vetat om att dessa kvitton funnits. Huruvida Lars kan slippa betala till Johanna beror alltså på om Johanna haft anledning att misstänka att han redan har betalat en viss del av skulden eller inte.

B) Om ett löpande skuldbrev överlåts till en ny borgenär (Johanna )är huvudregeln att gäldenären (Lars) inte kan kvitta en motfordran som han har på den tidigare borgenären (Peter) (18 § SkbrL). För att Lars ska kunna kvitta sin genfordran förutsätts att indrivningen av genfordringen skulle äventyras genom kvittningsrättens upphörande. Som exempel på situationer där indrivningen av genfordran skulle äventyras kan tänkas att överlåtaren är nära konkurs eller på obestånd. Det måste alltså finnas en stor risk för att indrivningen skulle äventyras om kvittningsrätten går förlorad. Om detta krav uppfylls måste dock en ytterligare förutsättning vara uppfylld för att Lars ska kunna kvitta. Även Johanna måste nämligen ha insett att indrivningen skulle äventyras då hon förvärvade skuldebrevet för att Lars ska ha kvar sin kvittningsrätt.

C) Att Lars inte blivit denuntierad (underrättad) om överlåtelsen från Peter till Johanna har egentligen ingen betydelse för Johannas rätt att kräva Lars på betalning. När det gäller löpande skuldebrev är det nämligen så att den som har skuldebrevet hos sig antas ha rätt att göra fordringen gällande, dvs. kräva gäldenären på betalning (13 § 1 st. SkbrL).

Länk till SkbrL: https://lagen.nu/1936:81

Med vänlig hälsning