Lawline svarar
Hej!
Inledningsvis kan nämnas att ett dödsbo ses som en juridisk person. Vid beskattning av ett dödsbo gäller dock i princip samma regler som för en fysisk person. Detta regleras i taxeringslagen (TL) (se http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19900324.HTM).
Skatteverket kan fatta beslut om eftertaxering som är till nackdel för den enskilde om det sker före utgången av det femte året efter taxeringsåret (se 4 kap 15§ och 4 kap 19§ TL). Detta brukar främst bli aktuellt i de fall då den skattskyldige lämnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen eller om rättelse ska ske av en uppenbar felskrivning eller dylikt (se 4 kap 16-17§§ TL). Om den skattskyldige har avlidit kan dock fristen förkortas något. Beslut om eftertaxering får då inte meddelas efter utgången av det andra året efter det kalenderår då bouppteckningen efter den avlidne gavs in för registrering (se 4 kap. 20§ 3 st TL).
Som dödsbodelägare är man inte personligt ansvarig om ett underskott i dödsboet skulle uppkomma efter det att eventuella skulder som dödsboet har haft har kvittats mot dess tillgångar. Om ni redan har förrättat skiftet av dödsboet och tagit ut ett eventuellt överskott härifrån kan dock en eftertaxering föranleda att skiftet ska gå åter och att det ni tagit ur boet ska återlämnas (se 21 kap 4 § Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K21).
Avslutningsvis kan nämnas att taxeringslagen allt sedan skatteförfarandelagen trädde i kraft 1 januari 2012 formellt sett har upphört att gälla. Enligt övergångsbestämmelserna till skatteförfarandelagen ska dock taxeringslagens bestämmelser fortsätta att tillämpas även vid 2013 års taxering. Bestämmelserna i taxeringslagen och skatteförfarandelagen överensstämmer dock i huvudsak.
