Värdeminskningsavdrag på näringsfastighet
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!
Eftersom värdeminskningsavdrag endast kan medges på näringsfastigheter utgår jag i det följande från att det rör sig om en näringsfastighet. Definitionerna av näringsfastighet och privatbostadsfastighet återfinns i 2 kap. inkomstskattelagen (se lagtext https://lagen.nu/1999:1229). I det följande kommer jag att använda förkortningen ”IL” vid hänvisning till inkomstskattelagen.
Innehav av näringsfastigheter ska enligt 13:1 3 st. IL alltid räknas som näringsverksamhet. Enligt 16:1 1 st. IL ska utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet dras av som kostnader. Hit räknas bl.a. värdeminskning på näringsfastigheter. Värdeminskning på näringsfastigheter ska alltså kostnadsföras i inkomstslaget näringsverksamhet, men när ska kostnadsföringen ske? En stor del av problemen med beräkningen av inkomsten av näringsverksamhet består i att avgöra till vilket beskattningsår olika inkomster och utgifter ska hänföras. Detta brukar benämnas periodiseringsproblem eftersom det rör sig om frågor om hänförlighet till viss period.
Enligt 14:2 2 st. IL ska utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag. Eftersom kostnadsföringen av näringsfastigheter regleras i 19 kap. IL blir alltså bestämmelserna i 19 kap. IL avgörande för hur kostnadsföringen ska ske.
Enligt 19:4 IL är huvudregeln att utgifter för att anskaffa en byggnad (den s.k. anskaffningsutgiften) ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Vid köp av en byggnad utgörs anskaffningsutgiften enligt 19:9 1 st. IL av utgiften för förvärvet (vilket normalt är detsamma som köpeskillingen). Om byggnaden har förvärvats tillsammans med den mark som den ligger på, ska emellertid anskaffningsutgiften enligt 19:11 1 st. IL fördelas mellan byggnad och mark enligt förhållandet mellan byggnads- och marktaxeringsvärdet. Skälet till denna uppdelning är att utgiften för mark inte kan bli föremål för avskrivningar då mark anses ha ett bestående värde.
Anskaffningsutgiften för byggnaden i din fråga kan alltså räknas ut på följande sätt: 500 000/(500 000 + 200 000) x 200 000 = 142 857 kr. Byggnadens taxeringsvärde divideras med taxeringsvärdet för hela fastigheten och sedan multipliceras detta med köpeskillingen för att få fram hur stor del av köpeskillingen som belöper sig på byggnaden.
Om fastigheten hade förvärvats den 1/1 i stället för den 1/7 hade det räckt med att multiplicera 142 857 med 0,04 för att få fram svaret på frågan. Nu är det emellertid så att det av 19:5 IL framgår att beräkningen av värdeminskningsavdragen ska göras från den tidpunkt då byggnaden förvärvas. Detta innebär att värdeminskningsavdrag endast får göras för de sex månader som följer efter den 1/7. Svaret på frågan blir därför: 142 857 x 0,04 x 6/12 = 2 857 kr.
Med vänliga hälsningar,
Catarina Cali
