Egenmäktighet med barn

Question

Hej

Jag genomgår en skilsmässa i Brasilien. Vi separerade för 3 månader sen och sedan dess har jag inte fått träffa vår gemensamma son. På något underligt vis har min man fått ett godkännande av domstol här nere om temporär vårdnad fram tills skilsmässan är klar. Den ordern från domstolen saknar helt grund och bygger inte på några bevis om mig som "dålig" mamma eller att han skulle vara mer kapabel på något vis för att ta hand om vår son. Vi är båda svenska medborgare, jag är dock född i Brasilien och spenderade mina första 5 år här nere innan flytt till Sverige. Nu till min fundering.

Om vi bortser från den moraliska biten, finns det något inom svensk lag som gör det olagligt för mig att, utan min mans tillåtande, ta vår son och åka iväg över en helg, till exempel, för att besöka min mor som bor i en annan stad (fortfarande i Brasilien)?

Tacksam för hjälp!

Answer 1

Hej och tack för din fråga.

Jag antar att din man också är förmyndare/vårdnashavare till det aktuella barnet samt att ni avser att föra barnet från Sverige till Brasilien.

Det du beskriver i din fråga, att utan din mans tillstånd föra bort barnet, utgör tyvärr brottet egenmäktighet med barn förutsatt att barnet är yngre än 15 år. Detta framgår i Brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700) 7 kap 4 §. För att citera lagtexten framgår däri följande:

"Den som obehörigen skiljer ett barn under femton år från någon som har vårdnaden om barnet döms för egenmäktighet med barn till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen inte utgör brott mot frihet. Detsamma gäller, om den som gemensamt med någon annan har vårdnaden om ett barn under femton år utan beaktansvärt skäl egenmäktigt bortför barnet eller om den som skall ha vårdnaden obehörigen bemäktigar sig barnet och därigenom själv tar sig rätt.

Till ansvar enligt första stycket döms också den som obehörigen skiljer ett barn under femton år från någon som vårdar barnet med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, om gärningen inte utgör brott mot frihet eller främjande av flykt.

Är brott som avses i första eller andra stycket grovt, skall gärningsmannen dömas till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Lag (1993:207)."

Bästa hälsningar

Johan Wahlbom