Envarsgripande

Question

Hej, jag arbetar på en snabbmatsrestaurang. Vi har i matsalen ett läsktorn för att gästerna själva ska fylla på sin dricka. Vi har ingen tydlig information om att gästerna inte får ta flera muggar läsk.

Jag undrar om jag har rätt att gripa någon med stöd av envarsgripande i något av följande två scenarion:

Om en person beställer en prdukt och blir tillfrågad om denna vill köpa någon dricka men svarar att den vill ha vatten och sedan väljer att fylla sin mugg med annan dryck från läsktornet.

Om en person köper en produkt samt en dryck och sedan på vägen ut fyller på sin mugg igen.

Answer 1

Hej och tack för din fråga!

Enligt 24:7 st. 2 rättegångsbalken får envar gripa den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, om gärningsmannen påträffas på bar gärning eller flyende fot. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman.

För att ett envarsgripande skall vara lagligt krävs alltså _för det första _att gärningsmannen tas på bar gärning eller flyende fot. Det krävs alltså ett visst tids- och rumsmässigt samband mellan brott och gripande.

_För det andra _krävs att det med viss säkerhet (bevisstyrka) kan sägas att personen som grips verkligen har begått ett brott. Viss osäkerhet kan tillåtas men man bör inte ”chansa” om det råder osäkerhet om brott har begåtts av personen ifråga (se NJA 1978 s. 67 där en bil träffades av en sten när den åkte under en bro. Stenen hade kastats av någon i ett pojkgäng. Förare såg inte vem som kastades men fann senare en av pojkarna. Mannen grep pojken. HD dömde mannen till ofredande eftersom han inte med tillräcklig säkerhet visste att pojken hade kastat).

_För det tredje _krävs att fängelse finns i straffskalan för det brott som begåtts. Även brottet snatteri har fängelse i straffskalan. Observera dock att försök till snatteri inte är straffbart så innan du kan ingripa måste brottet vara fullbordat. När ett brott är fullbordat kan ibland vara svårt att avgöra. I ditt fall kan man diskutera om (a) brottet fullbordas då personen, utan rätt, häller upp för mycket läsk. Vid denna tidpunkt kan inte längre drycken lämnas tillbaka. Den är ”förstörd” (fullbordan genom konsumtion). Mot ett sådant resonemang kan det invändas att det faktiskt finns restauranger där det är sedvänja att betala efter man konsumerat maten. På samma sätt kan diskuteras om brottet fullbordas (b) då personen dricker upp läsken utan att ha rätt därtill. Även i denna situation kan det dock invändas att det ännu inte är uteslutet att personen ifråga tänker göra rätt för sig. Att gå in med ett gripande i detta tidiga skede anser jag vara förknippat med stor osäkerhet.

Istället råder jag dig till att vänta till att (c) personen är på väg ut ur restaurangen. Vid denna tidpunkt står det klart att personen inte tänker göra rätt för sig och brottet är med säkerhet fullbordat. Dessutom har ett sent gripande den fördelen att det bör väcka mindre uppmärksamhet än då det sker bland övriga matgäster. Kanske kan det således ske på ett lugnare sätt än annars.

Vad gäller din fråga angående skyltningen kan sägas att den är att hänföra till uppsåtsbedömningen. Snatteri är ett uppsåtligt brott. För att begå snatteri skall gärningsmannen uppsåtligen tagit vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det (8:1-2 brottsbalken). I detta fall skall uppsåtet avse att personen ifråga tagit mer läsk än vad han har betalt för. Om uppsåtskravet är uppfyllt är en bevisfråga. Bevisfakta vid denna bedömning blir för det första vad som står på kvittot (är antalet centiliter utsatta?). För det andra lär man beakta vad som står på menyn. För det tredje beaktas om det fanns ett mätstreck på koppen där antalet centiliter var utsatta. Till sist lär beaktas om det på något annat sätt framgick för personen att denne tog för mycket. Här kommer eventuella skyltar på maskinen in i bilden. För att det skall dömas till brott skall det vara ställt utom rimliga tvivel att uppsåtskravet är uppfyllt. Vad gäller dina exempel är uppsåtet givet i det första fallet. I det andra fallet kan man argumentera för eller emot mot bakgrund av de omständigheter jag gått igenom ovan.

_För det fjärde _ krävs att den gripne skyndsamt överlämnas till polis. Detta skall garantera att det privata frihetsberövandet blir så kort som möjligt. Polisen skall kontaktas utan föregående utredningsåtgärder från butikskontrollantens sida.

Vidare skall sägas att ett envarsgripande _endast ger rätt till att utnyttja försvarligt våld _(se 29§ st. 1 men. 2 polislagen jämförd med 10§ st.1 polislagen). Ett första steg skall alltså vara att man informerar personen om på vilken grund man har rätt att gripa den och söker att få personen att frivilligt stanna kvar. Om personen samtycker till att stanna kvar får alltså inget våld utnyttjas. Envarsgripandet ger med andra ord endast rätt till nödvändigt våld för att den gripne skall kunna lämnas till polis (behovsprincipen). Vidare görs en proportionalitetsbedömning så till vida att våldet skall stå i proportion till nyttan av gripandet (proportionalitetsprincipen). Här skall noteras att snatteri utgör ett mindre allvarligt brott. Att någon snattat läsk ur en maskin på en hamburgerrestaurang berättigar endast till mycket begränsad våldsanvändning. Jag skulle vara tveksam till att över huvud taget använda våld. Många bäckar små får aldrig tas ut på en person.

Observera även att reglerna i rättegångsbalken om gripande inte tillämpas på den som är under 15 år (NJA 1978 s. 67). 35§ första stycket lagen om unga lagöverträdare ger dock numera motsvarande möjligheter till envarsgripande. Om personen du avser att gripa blir aggressiv mot dig har du rätt till nödvärn (24:1 brottsbalken).

Sanktionen för ett olovligt envarsingripande är att man riskerar att dömas till ofredande, olovlig frihetsberövande eller misshandel.

Sammanfattningsvis kan sägas att det finns en möjlighet till envarsgripande vid snatteri. Möjligheten till gripande bör dock utnyttjas med viss försiktighet. I en läsksituation skulle jag vara tveksam till att använda våld över huvud taget då risken kan vara stor att det anses oförsvarligt mot bakgrund av en proportionalitetsbedömning. Risken vid ett olovligt gripande är att man döms till brott själv.

Mvh Mattias

Rättegångsbalken finns på https://lagen.nu/1942:740
Brottsbalken finns på https://lagen.nu/1962:700
Lagen om unga lagöverträdare finns på https://lagen.nu/1964:167