ARV OCH TESTAMENTE

Question

Hejsan! Jag såg att man kunde gratis fråga er om en fråga, hoppas det stämmer. Jag undrar: (Namnen i detta fall är påhittade) Anderson har giforättsgods till ett värde av 200.000kr och enskild egendom för 150.000kr. Andersson skänkte 200.000 kr till Camilla, en kär vän på hans job för ett år sedan. Andersson omkom i en bilolycka nu. Det visade sig att Andersson hade skrivit i sitt testamente att all hans kvarlåtenskap ska tillfalla Camilla. MEN Andersson har ju sin hustru Lisa som han har varit gift med i 14år och de har en gemensam dotter, Elin, som är 13år. Dessutom har Andersson sonen per från ett tidigare äktenskap. Hur löser man detta? Jag antar att man räknar med att de 200.000 kr (hans giftorättsgods) som han skänkte bort för ett år sen inte finns med längre-han kan inte bli skyldig någon när han är död. Så hur fördelar man de 150.000 ? Även om han har skrivit i sitt testamente att han vill att Camilla ska ha dem, ska man inte dela så att Per för 75.000 och Lisa 75.000?
Tack på förhand

MVH

Answer 1

Hej,

Jag har tyvärr lite svårt att tolka din fråga avseende vilka tillgångar Andersson har när han avlider, det är dock irrelevant i sammanhanget varför jag väljer att bortse från detta.

När A dör görs en bodelning. Hans och hustruns tillgångar slås samman och delas på mitten. Eventuell enskild egendom, i A:s fall 150', ingår inte i bodelningen.

Den tillgångar som finns kvar hos A efter att en bodelning gjorts utgör hans kvarlåtenskap. Denna skall som huvudregel tillfalla hans bröstarvingar, alltså hans barn, Ärvdabalken (ÄB) 2:1. Huvudregeln är att arvet delas jämnt mellan arvingarna, ÄB 2:1.

Arvingarna får, om testamente saknas, dela på hela kvarlåtenskapen. Arvingarna har dock alltid rätt till halva den totala kvarlåtenskapen. Denna halva benämns laglott. Oavsett hur den avlidne har testamenterat skall alltså hälften av kvarlåtenskapen delas jämnt på arvingarna. Detta framgår av ÄB 7 kap.

I ÄB 3:1 stadgas att om den avlidne var gift tillfaller arvet den efterlevande maken, denne ärver med försteg som det kallas. Särkullbarn, som Per, har dock rätt att få ut sin laglott direkt om de så önskar. Detta enligt ÄB 3:1 och 9.

Vad gäller gåvan till C kan denna under vissa omständigheter återvinnas till dödsboet, ÄB 7:4. Jag har dock svårt att se att några sådana omständigheter föreligger här.

För att sammanfatta: Av det som finns kvar av A:s kvarlåtenskap efter att bodelning gjorts skall hälften tillfalla Elin och Per. Elins del tillfaller hustrun Lisa till dess hon själv avlider. Pers del tillfaller Per direkt om han inte väljer att avstå sin del till dess Lisa avlider. Han har då rätt att få ut sitt arv då (hur mycket han får beräknas enligt metod som uppställs i ÄB 3:9). Den andra halvan av kvarlåtenskapen tillfaller, i enlighet med testamentet, Camilla, så länge inte testamentet kan klandras enligt reglerna i ÄB 13-14 kap.

Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp. Tveka inte att höra av dig igen om du har ytterligare frågor. Du kan själv läsa Ärvdabalken här: https://lagen.nu/1958:637

Vänligen,