Särkullbarns rätt till efterarv

Question

Hej
Om ett särkullbarn får ut sin laglott vid förälderns död har han senare,efter styvförälderns död, rätt att få ut resten av arvet efter sin förälder.
Eller har han frånsagt sig det genom att ta ut laglotten? Ska det finnas något skrivet för att se till att han får ut hela arvet efter sin biologiska förälder?

Answer 1

Hej,

Tack för din fråga.

Makar har i enlighet med 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) arvsrätt efter varandra. Denna arvsrätt sträcker sig relativt lång; makar ärver före gemensamma barn men inte före särkullbarn. Särkullbarn till den först avlidne maken har vid dennes bortgång rätt att få ut hela sitt arv och som minst laglotten, se 7 kap. 1 § ÄB. Gemensamma barn måste dock vänta till den efterlevande makens död för utfående av arvet efter den först avlidne maken.

Om ett särkullbarn till den först avlidne maken endast får ut sin laglott vid dennes bortgång innebär det att den andra hälften genom testamente har förordnats att tillfalla någon annan. En arvlåtare har full rätt att göra detta och en bröstarvinge kan inte klandra ett testamente om denne redan fått ut sin laglott.

Det finns dock en möjlighet att ett särkullbarn till den första avlidne kan ha rätt till s.k. efterarv efter den först avlidne maken vid den efterlevande makens död. Så är fallet om den först avlidne maken har testamenterat att det som återstår av särkullbarnets arvslott efter att laglotten har utgått till denne ska tillfalla den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Att egendom innehas med fri förfoganderätt innebär kort att den efterlevande maken fritt får förfoga över denna genom s.k. livrättshandlingar men inte genom testamente. Har en efterlevande maken erhållit något med föreskrift om att detta ska innehas med fri förfoganderätt innefattar detta en rätt till efterarv för den först avlidne makens särkullbarn. Makarnas gemensamma barn får som sagt ut arvet efter den först avlidne maken vid den efterlevande makens frånfälle och har alltså alltid rätt till efterarv. Rätten till efterarv tillkommer särkullbarn till den först avlidne maken endast om denne testamenterat den del av arvslotten som inte utgör laglott till den efterlevande maken med fri förfoganderätt.

Jag sammanfattar det hela med följande. Att ett särkullbarn får ut laglotten vid den först avlidne makens död innebär att den andra hälften av dennes arvslott genom testamente har förordnats att tillfalla någon annan. Om denna någon är den efterlevande maken, och denna genom testamentet erhåller egendomen med fri förfoganderätt, har särkullbarnet en rätt till efterarv vid den efterlevande makens död, dvs. vid styvförälderns död. Storleken av detta efterarv utgör en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes frånfälle. Kvotdelen utgörs av kvoten av det den efterlevande maken erhöll med fri förfoganderätt och dennes totala förmögenhet vid den först avlidne makens död.

Det sker inget automatiskt ”frånsägande” av utfående av ett eventuellt efterarv om ett särkullbarn vid den först avlidnes död utfår sin laglott. Dock är rätten till efterarv beroende av vad som av den först avlidne maken har förordnats genom testamentet. En arvlåtare är, som sagt, fri att genom testamente förfoga över allt som inte utgör bröstarvinges laglott.

Jag hoppas att detta besvarade dina funderingar. Annars är du välkommen med ytterligare frågor.

Med vänlig hälsning,