Rätt till efterarv vid testamente till förmån för efterlevande make

Question

Min mor är sedan 20 år omgift. De har inga gemensamma barn men min mors make har tre barn från tidigare äktenskap och jag har en bror så vi är således fem särkullebarn. De börjar nu bli ganska skröpliga och jag undrar hur deras kvarlåtenskap kommer fördelas? Tillgångarna består av aktier, fonder och kontanter som i huvudsak står i min mors makes namn. De har skrivit testamente där "den överlevande skall ha fri förfoganderätt av all den avlidnes kvarlåtenskap med undantag för bröstarvinges laglott". Spelar det roll vem av dem som avlider först?

Answer 1

Hej,

Tack för din fråga.

Det testamente som har upprättats mellan din mor och hennes man innebär att den som överlever den andra kommer att ärva hälften av den andras kvarlåtenskap. Detta eftersom kvarlåtenskapen som ska ärvas av den efterlevande maken i detta fall omfattar allt förutom laglotten,vilken i sin tur omfattar hälften av arvslotten, vilket framgår av 7 kap. 1 § ärvdabalken. Kvarlåtenskapen omfattas av den avlidne makens andel i bodelningen samt eventuell enskild egendom med avdrag för de skulder, om några, som den döde hade. Det framgår inte av din fråga om din mor har någon enskild egendom eller om de tillgångar som står i hennes mans namn utgör giftorättsgods eller mannens enskilda egendom.

Att den efterlevande maken ärver hälften av den avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt innebär att bröstarvingar till den först avlidne maken kommer att ha en rätt till efterarv när den efterlevande maken sedermera avlider. Detta är vad som enligt lag gäller när makar har gemensamma barn, se 3 kap. 1-2 §§ ÄB. Att egendom innehas med fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken fritt genom livrättshandlingar får förfoga över den från den först avlidne maken ärvda egendomen, dock kan den efterlevande maken aldrig genom testamente förfoga över den s.k. kvotdel som tillkommer den först avlidne makens arvingar genom efterarv.

Den kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap som ska tillfalla den först avlidnes arvingar bestäms genom att dividera summan av vad den efterlevande maken erhöll i arv efter den först avlidne maken med dennes totala förmögenhet efter bodelning och arvskifte.

Om vi antar att alla tillgångar som finns i äktenskapet mellan din mor och hennes man utgör giftorättsgods och att ingen enskild egendom förekommer kommer kvarlåtenskapen mellan makarna att fördelas som följer.

Om er mor skulle avlida första kommer hennes kvarlåtenskap att omfatta hälften av det totala värdet av aktiernas, fondernas samt kontanternas totala värde. Detta eftersom makarnas nettogiftorättsgods ska delas lika mellan dem enligt huvudregeln i 11 kap. 3 § äktenskapsbalken (ÄktB). Du och din bror kommer att ärva 1/4 vardera av er mors kvarlåtenskap, totalt 1/2. Resterande hälft kommer er mors man att ärva med fri förfoganderätt, vilket då innebär att ni har en rätt till efterarv motsvarande 1/3 av kvarlåtenskapen som finns vid er mors mans bortgång. Till följd av den fria förfoganderätten kan efterarvets storlek vara både mindre och större än vad det hade varit om ni hade ärvt all er mors tillgångar direkt vid hennes frånfälle.

Det finns en mängd olika utfall beroende på hur egendomsförhållandena mellan din mor och hennes man ser ut, t.ex. vilken egendom som omfattas av giftorätten, vilken egendom som utgör vardera makes enskilda egendom samt hur skulderna ter sig. Detta framgår inte av din fråga.

Jag hoppas att du fick det svar du sökte. Annars är du välkommen med ytterligare frågor.

Med vänlig hälsning,