Bodelning vid makes död samt syskons efterarvsrätt

Hej! 3 bröder äger 1/3 av en jord och skogsfastighet var. Ena brodern går bort (har inga barn) och hans hustru är den som ärver? 1/3 av fastigheten. Vet inte om det var skrivet som enskild egendom eller ej. Hustrun har endast en syster kvar i livet. Vad händer när hustrun går bort. Går 1/3 av fastigheten tillbaka till mannens syskon.? Ska tilläggas att de tre bröderna även har två systrar.

Lawline svarar

Hej, De lagar som styr fördelningen av den avlidne broderns egendom är Äktenskapsbalkens (ÄktB) (https://lagen.nu/1987:230 ) bodelningsregler samt reglerna i Ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637 ). Då reglerna främst ger svar på hur ideella andelar av förmögenhetsmassor ska fördelas, är det utifrån din fråga, utan närmre information, omöjligt att svara på hur specifik egendom kommer att fördelas och vad som kommer att hända med den avlidne broderns andel i fastigheten. Vill de efterlevande bröderna vara säkra på att behålla fastigheten inom familjen, råder jag dem att i första hand försöka säkerställa detta genom avtal med hustrun. Vill de göra detta, kan det vara en god idé att rådfråga en jurist som utifrån deras situation kan ge dem råd om hur de bör gå tillväga. För att inte lämna dig tomhänt ska jag dock försöka förklara lite kort hur egendomen efter den avlidne brodern kommer att fördelas och vad som händer vid hustruns död. Innan arvskifte kan genomföras ska en bodelning mellan den avlidne brodern (B) och hustrun (H) förättas. I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå, se 10 kap. 1 § ÄktB. Den egendom som inte utgör någon makes enskilda egendom, utgör giftorättsgods, se 7 kap. 1 § ÄktB. Vad som utgör enskild egendom framgår närmre av 7 kap. 2 § Äktb (egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild, egendom som genom villkor i testamente ska utgöra makens enskilda etc.). Den egendomen som är B:s enskilda kommer att ingå i kvarlåtenskapen efter honom och den egendomen som är H:s enskilda äger hon med full äganderätt. Giftorättsgodset kommer att fördelas genom bodelning H har dock som efterlevande make rätt att, enligt ÄktB 12:2, bestämma att bodelning inte ska äga rum. Sker inte bodelning kommer det vardera maken äger att vara dennes enskilda egendom. Detta innebär att allt det B äger kommer ingå i dennes kvarlåtenskap och allt det H äger, kommer H att äga med full äganderätt. Vidare har H som efterlevande make, enligt samma lagrum, rätt att undanta egendom från bodelning. Om H t ex då undantar giftorättsgods som hon äger till ett värde av 200 000 kr, kommer hon att äga den egendomen med full äganderätt och samtidigt kommer giftorättsgods som B äger till ett värde av 200 000 kr att undantas från bodelningen och ingå i kvarlåtenskapen efter B. Sker en bodelning, kommer från det sammanlagda värdet av respektive makes giftorättsgods, att avräknas vardera makes skulder. Skulder som är hänförliga till en makes enskilda egendom ska dock i första hand täckas från dennes enskilda egendom, se 11 kap. 2 § ÄktB. Sedan B och H:s skulder har avräknats från deras giftorättsgods, läggs de resterande värdena samman och delas lika mellan makarna, se 11 kap. 3 § ÄktB. B:s del kommer att ingå i kvarlåtenskapen efter honom. H:s del kommer hon att äga med full äganderätt. Det som kommer att ingå i kvarlåtenskapen efter B är alltså dennes enskilda egendom samt dennes andel av bodelningen. _Exempel: Vid B:s död äger han enskild egendom om 1 miljon kr (andelen i fastigheten). Han äger vidare giftorättsgods om 1 miljon kr. Hans enskilda egendom är belånad med 500 000 kr (lån för köp av hans andel i fastigheten) och hans giftorättsgods är belånat med 500 000 kr (lån för köp av gemensam bostad med H)._ _Vid bodelningen undantas hans enskilda egendom från bodelningen. Skulderna som är hänförliga till den enskilda egendomen täcks från hans enskilda egendom. B har då enskild egendom om 1 miljon – 500 000 = 500 000 kr. Hans enskilda egendom kommer ingå i kvarlåtenskapen efter honom._ _I bodelningen ingår hans giftorättsgods. Från hans giftorättsgods ska hans skulder som är hänförliga till giftorättsgodset avräknas. I bodelningen kommer från B då att ingå tillgångar om 1 miljon – 500 000 = 500 000 kr._ _H äger vid tiden för B:s död enskild egendom om 1,5 miljoner kr. Hon äger vidare giftorättsgods om 1 miljon kr. Hennes giftorättsgods är belånat med 500 000 kr (lån för köp av gemensam bostad med B)._ _Från bodelningen undantas H:s enskilda egendom, 1,5 miljoner kr, vilket hon äger med full äganderätt._ _I bodelningen ingår hennes giftorättsgods. Från hennes giftorättsgods ska hennes skulder som är hänförliga till giftorättsgodset avräknas. I bodelningen kommer från H då att ingå tillgångar om 1 miljon – 500 000 = 500 000 kr._ _I bodelningen ingår då totalt tillgångar om 1 miljoner kr, vilket delas lika mellan B och H._ _I kvarlåtenskapen efter B kommer då ingå hans enskilda egendom om 500 000 kr samt hans andel av bodelningen om 500 000 kr. Totalt ingår då 1 miljon i kvarlåtenskapen efter B. _ _H äger med full äganderätt hennes enskilda egendom om 1,5 miljoner kr samt hennes andel av bodelningen om 500 000 kr. Totalt äger hon tillgångar om 2 miljoner kr med full äganderätt._ Giftorätten har företräde framför B:s rätt att testamentera egendom, men B har haft rätt att genom testamente förordna över det som ingår i hans kvarlåtenskap. Har inget testamente upprättats tillfaller kvarlåtenskapen H med fri förfoganderätt, se 3 kap 1 § ÄB. H kommer efter detta alltså att med full äganderätt äga dennes enskilda egendom samt dennes andel av bodelningen. H kommer vidare att äga kvarlåtenskapen efter B med fri förfoganderätt. Detta innebär att en viss andel av H:s samlade förmögenhet kommer hon att äga med full äganderätt och den andra andelen kommer hon att ha fri förfoganderätt över. B:s syskon kommer att ha efterarvsrätt efter B, se 3 kap. 2 § ÄB. Detta innebär att vid H:s död har B:s syskon rätt att få lika stor andel av H:s samlade förmögenhet, som den andel som tillföll henne med fri förfoganderätt utgjorde av hennes samlade förmögenhet vid tiden för arvsskiftet efter B. _Exempel: H ägde efter arvsskiftet efter B, 2 miljoner med full äganderätt och 1 miljon med fri förfoganderätt. 1/3 av hennes förmögenhet ägde hon alltså med fri förfoganderätt. B dör många år senare och har då en samlad förmögenhet om 6 miljoner. En tredjedel av hennes samlade förmögenhet utgör den andel hon har ägt med fri förfoganderätt. B:s efterarvingar (B:s syskon) har rätt till 6/3 = 2 miljoner i efterarv efter B, vid H:s död._ _Låt säga att vid H:s död är de två efterlevande bröderna fortfarande vid liv. En av systrarna har dött men har två barn, den andre systern är fortfarande vid liv. De två bröderna, samt systern har då rätt till 500 000 kr vardera i efterarv. Den döda systerns två barn har rätt till 250 000 kr vardera i efterarv._ _Den del av H:s förmögenhet ( 4 miljoner) som hon ägde med full äganderätt, kommer ingå i H:s kvarlåtenskap och fördelas till hennes arvingar._ Att H ärver kvarlåtenskapen efter B med fri förfoganderätt innebär enbart en inskränkning i hennes rätt att genom testamente förordna över den kvotdel av hennes förmögenhetsmassa som vid hennes död, ska tillfalla B:s efterarvingar. D.v.s. i exemplet ovan hade hon inte genom testamente kunnat förordna över mer än 2/3 av sin förmögenhetsmassa, eftersom 1/3 av hennes förmögenhetsmassa vid hennes död ska tillfalla B:s efterarvingar. De konsekvenser detta får för vad som händer med den avlidne broderns andel i fastigheten, är att även om den utgjorde broderns enskilda egendom finns inga garantier för att den kommer att tillfalla broderns syskon i efterarv. Hustrun förfogar efter broderns död fritt över kvarlåtenskapen efter honom och kan om hon så önskar, sälja eller t om skänka bort andelen. Vidare kan hon, även om andelen i fastigheten utgjorde B:s enskilda egendom, genom testamente förordna över andelen, så länge som hennes förmögenhetsmassa vid hennes död, ändå är tillräckligt stor för att B:s efterarvingar ska kunna få ut den kvotdel av hennes förmögenhetsmassa som de har rätt till i efterarv efter B, se NJA 1995 s 303 (https://lagen.nu/dom/nja/1995s303 ). På grund av hur bodelningsreglerna och arvsreglerna är konstruerade, är det alltså tyvärr omöjligt att svara på vad som händer med broderns andel i fastigheten. Jag hoppas dock att du genom mitt svar fått hjälp med ditt problem. Även om jag har försökt sammanfatta hur de relevanta reglerna, som påverkar svaret på din fråga fungerar, är det viktigt att nämna att jag har utelämnat vissa undantagsregler etc. som kan påverka fördelningen av egendomen efter den avlidne brodern. Är det något som fortfarande känns oklart är du välkommen att skriva in och fråga igen. Med vänliga hälsningar
Jimmy MikaelssonRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arvs- och testamentsrätt och Efterarv? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000