Beräkning av efterarv

Question

Hej,
Häromdagen gick jag igenom min avlidne fars dokument och hittade en bouppteckning efter hans bror som avled några år tidigare och som saknade egna barn. Bouppteckningen (upprättad av en bankjurist) anger den efterlevande makan som dödsbodelägare. Min far och en syster till de båda bröderna, anges som legala efterarvingar.
Den avlidnes nettotillgångar, giftorättsgods, uppgår till X kr.
Den efterlevande makans nettotillgångar, giftorättsgods, uppgår till Y kr.
Summa giftorättsgods är alltså X+Y kr.
I ett följebrev skriver bankjuristen som upprättade bouppteckningen, till min far. "Upplysningsvis kan nämnas att efterlevande maka har tagit hela kvarlåtenskapen och att hälften av denna anses utgöra arv efter hennes make, innebärande att den delen ska tillfalla hans lagliga arvingar när efterlevande maka avlider".
Nu till mina frågor:
1. Är det rätt uppfattat att min far och hans syster, ärver X kr efter deras bror, när dennes maka en gång avlider?
2. Innebär det att jag i min tur ärver min avlidne fars 50% av X kr vid detta tillfälle?
3. Kan den efterlevande makan, via testamente, gåva eller på annat sätt, styra över dessa X kr till annan mottagare, i kraft av sin nyttjanderätt/förfoganderätt under sin levnad?

Answer 1

Hej,

Tack för dina frågor.

En efterlevande make ärver enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) hela den avlidnas kvarlåtenskap om den avlidna inte har några särkullbarn, dvs. barn som inte är gemensamma mellan makarna. Kvarlåtenskapen efter den avlidna utgörs av det sammanlagda värdet av den avlidna makens andel i bodelningen plus eventuell enskild egendom. Eftersom din farbror vid sin död inte hade någon enskild egendom kommer dennes kvarlåtenskap att motsvara hälften av det sammanlagda värdet av makarnas giftorättsgods, dvs. (X+Y)/2 kr. Detta eftersom makarnas gemensamma nettogiftorättsgods enligt huvudregeln i 11 kap. 3 § äktenskapsbalken (ÄktB) ska delas lika mellan dem.

Den efterlevande maken kommer att ärva denna s.k. kvotdel, dvs. (X+Y)/2, och inneha denna med fri förfoganderätt. Kort innebär den fria förfoganderätten att den efterlevande maken under sin livstid fritt kan förfoga över den från maken ärvda egendomen, t.ex. genom att ge bort den eller genom att använda pengarna för konsumtion. Skillnaden mellan full äganderätt och fri förfoganderätt är ligger i att den efterlevande maken inte genom testamente får förfoga över den kvotdel som ska tillfalla efterarvingarna, vilket framgår av 3 kap. 2 § 1 st. andra meningen ÄB. Din farbrors f.d. fru har därmed en legal rätt att under sin livstid använda de tillgångar hon ärvt från sin f.d. man till i princip vad hon vill, men kan aldrig genom testamente kränka efterarvingars rätt till efterarv.

Rätten till efterarv tillkommer enligt 3 kap. 2 § 1 st. första meningen ÄB de arvingar i första och andra arvsklassen till den först avlidna maken som lever vid den efterlevande makens död. Eftersom din farbror inte hade några barn, och därmed inga bröstarvingar, kommer närmast efterarvsberättigade att vara personer i den andra arvsklassen, dvs. föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar. Jag utgår från att dina farföräldrar är döda, vilket gör att din farbrors syskon träder i föräldrarnas ställe. I ett avlidet syskons ställe träder syskonets avkomlingar, dvs. i detta fall träder du och dina eventuella syskon i din/er fars ställe såsom berättigade till efterarv.

Efterarvet utgör som sagt en kvotdel av den förmögenhet den efterlevande maken äger vid sin död. Eftersom full giftorättsgemenskap rådde – och ingen enskild egendom fanns – mellan din farbror och hans fru kommer denna kvotdel att utgöra hälften av din farbrors f.d. frus förmögenhet.

Om vi betecknar din farbrors f.d. frus förmögenhet vid hennes bortgång som Y kr kommer efterarvet att utgöra Y/2 kr. Efterarvsberättigade är, i dagsläget, din faster och du. Ni kommer alltså att dela på efterarvet, och därmed få hälften av efterarvet var, dvs. Y/4 kr. Har du syskon kommer ni att dela den del av efterarvet som du ärver lika mellan er. Efterarvet är inte bestämt till ett absolut tal utan utgör som sagt en kvotdel av den efterlevande makens förmögenhet och storleken på detta är beroende av hur den efterlevande maken hanterat sin förmögenhet. Arvet kan ha minskat eller ökat på grund av den fria förfoganderätten. Om den efterlevande maken uppenbart missbrukat den fria förfoganderätten och orsakat en väsentlig minskning av sin egendom kan efterarvingars andel i boet ökas genom en rätt till vederlag, se 3 kap. 3 § ÄB. En förmögenhetsminskning till följd av ett överdådigt leverne eller dålig förmögenhetsförvaltning är dock i regel inte vederlagsgrundande. Hur situationen ser ut i detta fall har jag ingen information om och tänker därför inte utveckla den frågeställningen vidare här.

Hoppas detta gav dig de svar du sökte. I annat fall är du välkommen med ytterligare frågor.

Med vänlig hälsning,