FrågaARVS- OCH TESTAMENTSRÄTTArvsskifte29/06/2011

Arv och efterarv för gemensamma och särkullbarn

Hej, Låt säga att A är gift med B och de har ett gemensamt barn, C. B har också ett barn sedan tidigare, D. Om särkullbarnet väntar med sitt arv liksom det gemensamma barn tills båda makarna gått bort undrar jag hur arvet beräknas/ delas. Grundfakta: Person A går bort år 2000. Bouppteckningen som då gjordes gav en behållning av tillgångar på ett belopp av 1 700 000kr Person B går sedan bort år 2010 och dennes bouppteckning ger en behållning av tillgångar på 2 400 000kr, varav det finns en skuld som C ej hunnit betala tillbaka på 500 000 kr till B. Hur kommer arvet att fördelas mellan C (bröstarvinge) och D (särkullbarn) utifrån föräldrarnas tillgångar samt den kvarstående skulden? MVH

Lawline svarar

Hej! Om ett särskullbarn väntar på sitt arv, så ska barnet få ut sin del efter sin förälder som ett efterarv när den efterlevande avlider. Det gemensamma barnet får alltid ut sitt arv när båda sina föräldrar har gått bort. Det här står i 3 kapitlet 2, 3 och 4 paragraferna i ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637). I ditt exempel så avlider B efter A vilket betyder att D inte får något efterarv eftersom D enbart ska få arv efter B. C däremot ska ha sitt arv från A när B avlider samt sitt arv från B. När man räknar ut arv, kan vi använda ditt exempel. När A dör så görs en bodelning och all egendom som A och B har delas upp mellan dem. Eftersom A har ett barn så ska hela arvet går till det barnet (C) men C ärver inte förrän den andra föräldern, B också har avlidit. Det arv som man får ut är ett efterarv och den delen är en procentsats av den del som B fick ärva av A. För när A dör så ärver B, A:s egendom med fri förfoganderätt, att B inte får testamentera bort egendomen men använda den på vilket sätt denne vill. Hur man räknar ut det hela är att vid bodelningen som görs när A dör så tar man A:s del genom allt det som B har, exempelvis om bodelningen gav 1 7 000 000 kr, så delas det lika mellan makarna alltså 850 000 kr var. Det som är efterarvet är alltså 850 000 kr (delen som tillhörde A) / 1 700 000 kr (allt som B ärver) = 1/2. Sedan när B avlider så tas del delen ut ur kvarlåtenskapen och det är efterarvet. I ditt exempel blir det hälften av 2 400 000 kr och det resterande får C och D dela lika på. Det betyder att att C ska ha 1 200 000 kr i efterarv och sen får D och C 600 000 kr var efter B. Vad det gäller skulden så ska den inräknas i kvarlåtenskapen eftersom det är en tillgång, om den inte redan är det. C kan välja att ta summan som förskott på arv och behöver inte betala tillbaka summen men får då 500 000 kr mindre än D, annars kan C betala tillbaka och sen få tillbaka pengarna i arv. Med vänlig hälsning
Louise ModinRådgivare