Lawline svarar
Hej,
Fri äganderätt utgör den hälftendel man får vid bodelningen vid den första makens död, den andel man alltså har rätt till och som inte kan testamenteras till någon annan. Den andra hälftendelen ärver normalt sett den efterlevande maken om inget testamente finns, detta står i 3 kap 1§ Ärvdabalken (som du finner här: https://lagen.nu/1958:637). Där står också, som du redan uppmärksammat, att den efterlevande maken inte genom testamente kan bestämma över egendom som tillfaller arvingar till den först avlidne maken, det är alltså detta som betyder att man endast disponerar över egendomen med fri förfoganderätt.
Nu hade ju er farmor gett bort huset medan hon fortfarande var i livet och detta utgör alltså inget testamente utan istället en gåva och är möjligt att göra. Arvsrätten är inte kopplad till en viss typ av egendom utan istället till en andel, i detta fallet så är den en tredjedel för var och en av bröstarvingarna.
Enligt 6 kap 1§ ÄB skall dock en avräkning på arvet ske när gåvor ges till bröstarvingar om inget annat särskilt har sagts vid gåvotillfället eller senare. Så länge din farmor inte skrivit något om det så utgår man alltså från att hon vill att alla barnen ska få lika stor andel. Man räknar alltså ut värdet av huset vid gåvotillfället och lägger till det till det övriga värdet. Sedan delas detta på tre. Om det skulle vara så att den egendom som finns kvar att fördela inte räcker till så finns dock ingen ersättningsskyldighet för de två som fått huset enligt 6 kapitlet.
Enligt 7 kap 4§ kan det dock finnas en återbäringsskyldighet om gåvan är att se som ett testamente, exempelvis om man är nära att dö. Detta skulle alltså kunna bli aktuellt i erat fall, observera dock att det finns vissa tidsfrister inom vilka man måste väcka talan. Enligt 7 kap 4§ måste man väcka talan inom ett år efter bouppteckningen avslutats.
Hoppas att du fått svar på dina frågor!
Med vänlig hälsning,
Maja Karlsson
