Lawline svarar
Hej och tack för din fråga!
Regler om häktning hittar man i 24 kap. rättegångsbalken (RB). Du kan själv titta i lagtexten här: https://lagen.nu/1942:740#K24P1S1. Det finns fyra olika häktningsfall varav det absolut vanligaste brukar kallas fakultativ häktning eller häktning enligt huvudregeln. Över 90 procent av häktningsbesluten grundas normalt på huvudregeln. Du kan läsa om denna form av häktning i 24 kap. 1 § RB. För att domstolen ska kunna besluta om häktning enligt huvudregeln krävs att personen är på sannolika skäl misstänkt för ett brott som har minst ett års fängelse i straffskalan. Det ska samtidigt föreligga en risk för att den misstänkte
# avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring eller straff (flyktfara),
# genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning (kollusionsfara) eller
# fortsätter sin brottsliga verksamhet (recidivfara)
När domstolen beslutar att häkta en misstänkt person ska den samtidigt sätta ut en tid inom vilken åklagaren ska väcka åtal. Den tidsperioden får inte vara längre än vad som är absolut nödvändigt. Om inte åklagaren har väckt åtal inom två veckor så måste domstolen hålla ny häktningsförhandling med högst två veckors mellanrum. Det sker då kontinuerligt en omprövning av häktningen. Om den misstänkte överklagat domstolens häktningsbeslut så ska beslutet prövas av hovrätten. Det krävs inte något prövningstillstånd för att få ett häktningsbeslut prövat. Eftersom häktningsbeslutet automatiskt omprövas med maximalt två veckors mellanrum kan det hända att det inte hinner prövas av hovrätten innan beslutet har ersatts med ett nytt. Om beslutet har ersatts är det nämligen inte möjligt för hovrätten att pröva det första beslutet. Som du förstår är det vanligt att behovet av att överklaga inte är så stort eftersom beslutet fortlöpande kommer att omprövas. Slutsatsen är alltså att det maximalt får gå två veckor innan en ny förhandling måste hållas.
Du har alldeles rätt i att din man kan ha rätt till ersättning från staten för felaktigt frihetsberövande om han senare blir frikänd. Om denna rätt till ersättning kan man läsa i lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. I 2 § första punkten kan man läsa att ”den som har varit häktad på grund av misstanke om brott har rätt till ersättning om det meddelas frikännande dom”. Observera att det för din mans rätt till ersättning inte har någon betydelse hur länge han suttit häktad. Tiden har dock betydelse när ersättningens storlek ska bestämmas. I 7 § kan man läsa att ersättning lämnas för utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande. Som du förstår är det svårt för mig att beräkna eventuell ersättning. Du ska dock få några riktlinjer. Gällande ersättning för lidande så bestäms det efter en individuell prövning. Justitiekanslern använder dock vissa schablonbelopp. För nuvarande uppgår dessa belopp till 20 000 kr för den första månaden och därefter 15 000 kr per månad. Det är flera olika faktorer som påverkar ersättningens storlek: frihetsberövandets längd, den enskildes person, omständigheterna kring ingripandet och omfattningen av den publicitet som ingripandet har medfört är exempel på faktorer som kan påverka ersättningens storlek.
Jag hoppas att mitt svar varit till din hjälp. Skriv gärna igen om du har fler frågor!
Vänligen,
Paulina Nilsson
