Lawline svarar
Hej och tack för din fråga!
Utgångspunkten är att en hovrätts dom får överklagas. Överklagandet måste ske innan domen vinner laga kraft. För att HD ska pröva hovrättens dom krävs dock prövningstillstånd. Förutsättningarna för prövningstillstånd till HD hittar man i 54 kap. 10 § rättegångsbalken. För att HD ska meddela prövningstillstånd krävs antingen
# att det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller
# att det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att domvilla förekommit eller att målets utgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.
Den första punkten brukar kallas prejudikatdispens. En sådan dispens meddelas i första hand när det saknas tidigare prejudikat (vägledande avgöranden) i en viss rättsfråga som har tagits upp i överklagandet till HD. Att den dömde anser att hovrättens dom är felaktig innebär inte i sig något skäl för dispens enligt denna punkt utan det som anses vara av intresse är att vägledning för framtida avgöranden i andra mål kan fås.
Den andra punkten brukar kallas extraordinär dispens. I lagtexten ges exempel på vad som anses utgöra synnerliga skäl för en prövning. Genom denna andra grund för prövningstillstånd får HD möjlighet att i viss utsträckning rätta till felaktiga hovrättsdomar även i sådana fall som inte anses ha något prejudikatintresse. Om hovrätten exempelvis genomfört en uppenbart lagstridig rättstillämpning kan HD meddela prövningstillstånd. Extraordinär dispens kan också beviljas om ny bevisning tillkommit.
Generellt sett är det få fall som matchar ovanstående förutsättningar för prövningstillstånd och du nämner även själv att prövningstillstånd verkar osannolikt i den aktuella situationen. Om den dömde anser att hovrättens dom är felaktig och prövningstillstånd till HD nekats återstår möjligheten att ansöka om resning. Om resning kan man läsa i 58 kap rättegångsbalken. Resning innebär att domstolen prövar målet igen. Resning kan beviljas till exempel
* om en ledamot i rätten eller en tjänsteman på domstolen har begått ett brott eller en förseelse som kan ha påverkat utgången i målet,
* om ett skriftligt bevis varit falskt eller ett vittne eller sakkunnig har ljugit och det kan ha påverkat utgången i målet,
* om det kommit fram nytt bevis av betydelse, eller
* om det är uppenbart att rättstillämpningen strider mot lag
I en brottmålsprocess är det alltid åklagaren som har bevisbördan. I resningsärenden är det dock tvärtom, det är den som ansöker om resning som ska visa att förutsättningarna för resning är uppfyllda.
En ansökan om resning som gäller en hovrättsdom ska lämnas in till HD. Den som varit part i målet (normalt den tilltalade samt åklagaren) har möjlighet att ansöka om resning. Ansökan ska vara skriftlig och information om vilka uppgifter den ska innehålla hittar man i 58 kap. 5 § rättegångsbalken. Där står att den som ansöker ska ange vilken dom som ansökan avser, det förhållande på vilket ansökan grundas och skälen för ansökan samt de bevis som åberopas och vad de ska styrka.
Jag hoppas att mitt svar varit till hjälp!
Vänligen,
Paulina Nilsson