Lawline svarar
Hej!
Möjligheten att i framtiden kunna klandra och få ditt testamente ogiltigförklarat, med anledning av depressionen du lider av samt din överkonsumtion av alkohol, finns i 13 kap. 2 § Ärvdabalken (ÄB)(https://lagen.nu/1958:637). Enligt paragrafen så är ett testamente ogiltigt om det har upprättats under påverkan av en psykisk störning. Psykisk störning täcker in både permanenta och tillfälliga tillstånd, både psykiska sjukdomar (som depression) och mer tillfälliga tillstånd t ex alkoholpåverkan.
Bara för att du lider av depression och överkonsumerar alkohol saknar du dock inte möjlighet att kunna upprätta ett testamente. Det viktiga är att du vid tidpunkten för upprättandet av testamentet förstår innebörden av testamentet och att testamentet ger uttryck för vad din vilja hade varit även utan påverkan av psykisk störning. D.v.s. att du även utan depression och överkonsumtion av alkohol hade velat förordna om din kvarlåtenskap på det sätt som du gör i testamentet.
I slutändan blir detta en bevisfråga och bevisbördan åvilar den som vill klandra testamentet, d.v.s. eventuellt dina syskon (eftersom att de är dina närmsta arvingar, är det dem som i framtiden kommer att kunna försöka klandra testamentet, se 14 kap. 5 § ÄB). För att testamentet ska ogiltigförklaras måste dina syskon kunna bevisa att testamentet inte var ett uttryck för din egentliga vilja, utan att det var p.g.a. din depression och alkoholkonsumtion som du upprättade det.
Att testamentsvittnena bevittnar din underskrift av testamentet och intygar att du är vid ”dina sinnes fulla bruk”, stärker naturligtvis trovärdigheten för att du inte är påverkad av en psykisk störning när du upprättar testamentet och gör det svårare för dina syskon att i framtiden kunna klandra testamentet. Framstår det dessutom som förklarligt varför du testamenterar tillgångar till de personer som du testamenterar till, blir det ännu svårare att kunna klandra testamentet. Betyder personerna du testamenterar tillgångar till, mycket för dig och är detta känt i din bekantskapskrets, blir det alltså svårare för dina syskon att i framtiden kunna hävda att det var p.g.a. depressionen och dina alkoholvanor som du testamenterade egendom till personerna. Detta eftersom att det av naturliga skäl är svårare att ifrågasätta ett förutsägbart testamentsförordnande och hävda att det gjordes p.g.a. en psykisk störning än ett oförutsägbart testamentsförordnande.
Ex: En testator som lider av demens, har länge uttalat att hon önskar att att hennes tillgångar efter hennes död ska tillfalla person a och b, skriver helt plötsligt, utan förklaring, en vecka innan hennes död, ett testamente till förmån för x och y. Eftersom att det var känt att hon önskade att a och b skulle få hennes egendom efter hennes död, framstår det som att testamentet inte ger uttryck för hennes vilja. Därför vore det troligen möjligt att med framgång kunna hävda att hon upprättade testamentet under påverkan av en psykisk störning (demensen). Hade däremot testamentet varit upprättat till förmån för a och b, vore det svårare att klandra, eftersom att detta verkar överensstämma med hennes vilja sedan lång tid tillbaka.
Rent spontant, utifrån det du skriver i din fråga, låter det som att det blir svårt att i framtiden kunna klandra ditt testamente, förutsatt att du är nykter och klart medveten om vad du gör när du upprättar testamentet och när vittnena bevittnar din namnteckning. Känner du dig fortfarande orolig kan jag rekommendera dig att kontakta en jurist som även kan hjälpa dig att upprätta testamentet, så att det i framtiden kommer att tolkas i enlighet med din vilja.
Med vänliga hälsningar
Jimmy MikaelssonRådgivare
