Lawline svarar
Hej!
Förstod jag din fråga rätt så undrade du dels över dina möjligheter till umgängesrätt med din dotter och dels om tingsrätten kan avgöra målet även om fadern inte infinner sig till huvudförhandlingen. Hade du fler frågor får du gärna skicka in en fråga på nytt.
Det finns inte någon lagstadgad absolut rätt för föräldrar att umgås med sina barn. När rätten beslutar om umgänge ska de istället, alltid utgå från barnets bästa, se 6 kap. 2 a § Föräldrabalken(FB)(https://lagen.nu/1949:381).
Utgångspunkten är att det ligger i barnets intresse att umgås med båda sina föräldrar och att barnet därför ska ha rätt till umgänge med båda sina föräldrar, se 6 kap. 15 § FB. Barnets bästa ska dock vara det avgörande för beslut om umgänge. Även om huvudregeln är att barnets bästa anses vara att umgås med båda sina föräldrar, finns det undantag när umgänge med en förälder anses vara riskfyllt för barnet, vilket leder till att umgänge med den föräldern inte ska äga rum. Rätten prövar om det finns risk för att barnet utsätts för övergrepp, olovligen förs bort, hålls kvar eller annars far illa. Gör inte rätten bedömningen att det finns anledning att misstänka att ditt barn riskerar att fara illa av umgänge med dig, bör du få umgängesrätt med ditt barn.
Beslutar domstolen att du ska ha rätt till umgänge med ditt barn, har fadern ett medansvar att möjliggöra umgänge mellan dig och ditt barn. Omöjliggör fadern umgänge mellan dig och ditt barn, kan du söka verkställighet av tingsrättens dom enligt 21 kap. FB. Tingsrätten kan besluta
att fadern ska förpliktigas vid vite att möjliggöra umgänge mellan dig och din dotter. De kan även besluta om att polismyndigheten ska hämta din dotter för att möjliggöra umgänge, även om hämtning förekommer i ytterst få fall för att möjliggöra umgänge. Vid verkställighet av en dom kommer barnets bästa i främsta rummet och verkställighet av en dom ska enligt huvudregeln ej ske om barnet inte vill detta, vilket kan leda till att en dom som ger dig umgängesrätt med ditt barn, inte går att verkställa.
I kallelsen till huvudförhandlingen föreläggs fadern vid vite att infinna sig personligen, se 42 kap. 21 och 12 §§ Rättegångsbalken (RB)(https://lagen.nu/1942:740). Uteblir fadern ändå från huvudförhandlingen, är det normala att vitet döms ut och att uppskov beviljas. Nytt datum sätts ut för huvudförhandling, varpå fadern kallas igen med föreläggande om nytt högre vite. Istället för nytt vitesföreläggande kan dock rätten förordna om polismyndigheten ska åka och hämta fadern till huvudförhandlingen, se 44 kap 3 § RB. Hämtning brukar bli aktuellt först då rätten kan göra antagandet att fadern medvetet försöker sabotera rättegången genom att inte infinna sig. Slutligen kan rätten, om fadern konsekvent vägrar infinna sig och hämtning har misslyckats, avgöra målet i faderns utevaro, se 44 kap. 6 § RB. Detta brukar dock bli aktuellt först om hämtningsförsök redan har misslyckats och det framstår som omöjligt för rätten att nya hämtningsförsök ska lyckas.
Dessvärre för din del, medför dessa regler att om fadern är samarbetsovillig och medvetet försöker sabotera rättegången, kan det komma att dra ut på tiden, innan målet kan avgöras.
Med vänliga hälsningar
Jimmy MikaelssonRådgivare