Arvskifte efter make

Question

Hej
Det är så att min pappa har avlidit och nu är boupptecknigen påbörjad. Kort historik. Pappa var gift med min mamma, två gemensamma barn jag och min bror, sen tidigare har pappa två särkullbarn, alltså mina två halvbröder.

Testamente finns upprättat där det står att särkullsbarnen skall få ut sin laglott i likvida medel.

Pappas tillgångar 339.678 kr och skulder 207.143 kr samt mammas tillgångar 1.258.113 kr och skulder 154.240 kr. Nu till laglotten för mina halvbröder. Hur räknas den ut?

Vore jättetacksam för ett svar.

Answer 1

Hej,

Arv och testamente regleras i ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637) och äktenskapsskillnad regleras i äktenskapsbalken (ÄktB) (https://lagen.nu/1987:230)

När någon avlider, och dennes äktenskap då upplöses, skall de gemensamma makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning. Bodelning skall enligt 9 kap. 2 § ÄktB göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dagen då dödsfallet inträffade. Bodelningen skall då förrättas av den efterlevande maken, den dödes arvingar och universella testamentstagare. I bodelningen skall makarnas giftorättsgods ingå, 10 kap. 1 § ÄktB. All egendom som inte med stöd av 7 kap. 2 § ÄktB är enskild, är att se som giftorättsgods och skall således ingå i bodelningen.

Vid en bodelning skall först makarnas andelar i boet beräknas, 11 kap. 1 § ÄktB. Vid beräkningen får även makarnas skulder avräknas. Vad som efteråt återstår skall läggas samman och därefter delas lika mellan makarna, 11 kap. 3 § ÄktB. Den avlidnes del är tillsammans med dennes enskilda egendom vad som betraktas som den avlidnes kvarlåtenskap.
När kvarlåtenskapen skall fördelas sker det genom reglerna i ÄB, där det även regleras vilka som är arvsberättigade.
I 2 kap. ÄB finns en uppräkning av de som är arvsberättigade. Genom 2 kap. 4 § ÄB framgår att endast de som är uppräknade i 2 kap 1-3 §§ är arvsberättigade.

Var arvlåtaren gift skall kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Det innebär att hon har äganderätten över egendomen men har inte möjlighet att fördela den genom testamente, vid sin död. Det finns dock ett undantag som säger att om den avlidne hade barn som inte var gemensamma med den efterlevande maken, särkullbarn, har dessa rätt till sin arvslott redan vid förälderns död. De gemensamma barnen kommer att ta del av arv efter sin avlidne förälder genom efterarv först då den efterlevande föräldern avlider.

Enligt 2 kap. 1 § ÄktB tager bröstarvingar till den avlidne lika lott. Det innebär att om det finns fyra syskon har dessa rätt till en fjärdedel var av kvarlåtenskapen efter den avlidne föräldern. I vissa fall finns det exempelvis testamente upprättat som gör att bröstarvingars möjlighet att få ut egendom som motsvarar deras arvslott inskränks. Bröstarvingar har då alltid, som minst, rätt att erhålla sin så kallade laglott. I 7 kap 1 § ÄB stadgas att hälften av bröstarvingens arvslott är dennes laglott. Det innebär att om det finns fyra syskon så består deras laglott av en åttondel var av kvarlåtenskapen efter den avlidne föräldern.

Vänligen,