Ensam vårdnad?

Question

Min fråga är enkel, hur stor är chansen att jag kan få ensam vårdnad om mitt 5åriga barn?

Bakgrunden är följande.
Jag och modern har, och har alltid haft delad vårdnad och delat boende. För snart ett årsedan fick jag ensamt boende då barnet hittats ensam utomhus mitt i natten och modern hittades senare drogpåverad. En utredning gjordes från socialen som påvisade brister från moderns sida, inga brister från min sida.
Modern har haft psykiska besvär under många år som har lett till att hon inte har varit förmögen att ta hand vårat barn på ett korrekt sätt enligt mig och socialen. Modern har nu sedan ett par mångader tillbaka umgänge med barnet 3 timmar i veckan och detta vill jag inte inkräkta på. Däremot känner jag mig inte trygg med att utöka umgänget som det är nu. Det vill modern. Jag har försökt att prata med henne om detta men vi kom inte överens. Hon har kontaktat advokat och kommit på ett schema som de vill att jag går med på, annars kommer det lämnas in en stämmning till tingsrätten. Jag kan inte gå med på dessa krav, eller några andra krav angående umgänget som det är nu och då vi inte kommer överens känner jag mig tvungen att ansöka om ensam vårdnad. Modern har umgängeskrav som inkräktar på barnets dagistider vilket jag ser som allvarligt då barnet aldrig, förrän nu, har haft en trvisam dagisgång. Jag kan tillägga att modern är nygift med en man som hon gifte sig med under socialens pågående utredning som hon hade känt i 3 månader. Denna man har även han barn som han inte får träffa pga sitt drogmissbruk. Modern går på urinprov varje vecka hos socialen men vill inte ha vidare hjälp för sitt droganvändande då hon säger att hon inte är beroende. Vi har haft otaliga samarbetssamtal som inte har kommit någonstans då vi inte kan komma överens. Har jag tillräckligt med kött på benen för att få ensam vårdnad om mitt barn?

Answer 1

Hej,

Reglerna om vårdnadsfrågor finns i föräldrabalkens (FB) sjätte kapitel. Den viktigaste bestämmelsen återfinns i 6 kap. 2 a § FB. Där stadgas den centrala grundregeln att alla beslut om ett barns vårdnad, boende och umgänge alltid skall grundas på vad som är bäst för barnet. I samma regel stadgas även presumtionen att gemensam vårdnad normalt är det bästa alternativet samt att barnets vilja skall beaktas i förhållande till dess mognad och ålder, se https://lagen.nu/1949:381#K6P2aS1

Eftersom ditt barn bara är fem år gammalt bör dess inställning till vem som skall vara vårdnadshavare inte nämnvärt påverka ett eventuellt tingsrättsbeslut. I begreppet ”barnets bästa” ligger betydelsen att inga andra aspekter får väga tyngre när beslut tas i frågor kring barnet, som till exempel rättvisa mellan föräldrarna eller i detta fall mammans behov av mer kontakt med barnet. Det är inte lätt att avgöra vad som är barnets bästa. Begreppet har funktionen att vara flexibelt och anpassas till alla olika individuella situationer, det är därför väldigt svårt för mig att dra några klara slutsatser med hjälp av den informationen du ger mig. Klart är dock att barnets fysiska och psykiska välbefinnande står i centrum, såväl kortsiktiga som långsiktiga effekter på barnet skall så långt det går beaktas.

Enligt 6 kap. 5 § FB kan domstolen när den dömer i vårdnadsändringsfrågor besluta om fortsatt gemensam vårdnad om det ansas vara bra för barnet trots att du motsätter dig en sådan ordning, syftet är så klart att främja umgänge med båda föräldrarna. De främsta skälen till att bryta den starka strävan emot en fungerande gemensam vårdnad och ge dig ensam vårdnad av barnet är om modern är oförmögen att sköta vårdnaden eller om du och ditt ex inte alls klarar av att samarbeta, vilket gör att barnet i slutändan far illa. I ett sådant läge torde du vara en klart mer lämplig vårdnadshavare i och med moderns beskrivna beteende.

Tänk dock på att gemensam vårdnad ofta anses vara det bästa alternativet och lösningar i samförstånd ofta gynnar barnet i långa loppet, därmed inte sagt att du skall agera i fall situationen är ohållbar.

Lycka Till!

Med vänliga hälsningar