Förmånstagarförordnande, efterlevande sambo

Question

Två sambor utan gemensamma barn. Den ena har avlidit. Det finns ett testamente där sambon erhåller viss lös egendom och resterande till bröstarvingarna. Där kränks inte laglotten. Samtliga försäkringar har sambo insatt som förmånstagare. Skall det tas hänsyn till försäkringsbeloppen vid laglottsberäkning?

Answer 1

Hej,

Arv och testamente regleras i ärvdabalken, ÄB. (https://lagen.nu/1958:637) Frågor kring ett förmånstagarförordnande regleras i försäkringsavtalslagen (2005:104), FAL. (https://lagen.nu/2005:104)

Precis som du kommit fram till innebär ett testamente en möjlighet för en testator att fördela sin kvarlåtenskap efter sig. Detta med undantag för den laglott som bröstarvingar är berättigade till enligt 7 kap 1 § ÄB. Så länge som bröstarvingars laglott, bestående av halva deras laglott, inte kränks innebär inte testamentet något hinder eller problem. Om testatorn har två bröstarvingar skulle deras laglott bestå av varsin fjärdedel av kvarlåtenskapen.

Ett förmånstagarförordnande är en möjlighet för en försäkringstagare att förordna om att ett försäkringsbelopp skall tillfalla en eller flera personer. Förmånstagarförordnandet fyller samma funktion som ett testamente, genom att försäkringstagaren bestämmer vem som ska erhålla försäkringsersättningen istället för de legala arvingarna.

Vanligast torde vara att förmånstagaren erhåller sitt försäkringsbelopp med full äganderätt. Undantaget till detta är ett förmånstagarförordnande till efterlevande make. I dessa fall tillfaller hälften av försäkringsersättningen efterlevande make med full äganderätt, den andra hälften erhåller maken med fri förfoganderätt och kommer då ingå i ett efterarv.

När det finns en förmånstagare insatt till en livsförsäkring tillfaller försäkringsersättningen denne utan att ingå i kvarlåtenskapen, 14 kap 7 § FAL. Att försäkringsersättningen inte ingår i kvarlåtenskapen innebär att ett förmånstagarförordnande kan användas för att stärka exempelvis en efterlevande makes eller sambos ställning i förhållande till försäkringstagarens bröstarvingar. Laglotten beräknas nämligen i förhållande till kvarlåtenskapens värde och påverkas därför inte av försäkringsbelopp som tillfaller en förmånstagare.

Bröstarvingar har emellertid möjlighet att begära jämkning av ett förmånstagarförordnande för att få del av försäkringsbeloppet enligt 14 kap 7 § 2 st FAL. Jämkning skall medges om tillämpning av förmånstagarförordnandet skulle leda till ett, för den bröstarvinge som begärt jämkningen, oskäligt resultat. Skälighetsbedömningen sker fristående från vad som skulle ha blivit resultatet om värdet av försäkringsbeloppet ingått i kvarlåtenskapen. Frågan skall istället avgöras genom en helhetsbedömning som omfattar både skälen för förordnandet och förmånstagarens respektive bröstarvingens ekonomiska förhållanden. En jämkning måste då begäras inom ett år från bouppteckningen. För att en jämkning skall komma ifråga har det i NJA 1995 s. 423 slagits fast att den som har normala inkomster och kan försörja sig själv och sin familj inte skall kunna få någon jämkning till stånd.

Utan att veta allt för mycket om situationen är min bedömning att du, som efterlevande sambo, kommer att erhålla försäkringsersättningen med full äganderätt. En jämkning från bröstarvingars sida skulle kunna bli aktuell men har visat sig svårt att få till stånd under förhållanden som inte är att betrakta som oerhört missgynnande.

Vänligen,