Gåva ej att se som förskott på arv

Question

Min far efterlämnade ett testament där min syster får allt och hans önskan var att jag inte skulle utkräva min laglott. Som anledning till detta anger han att vi inte har haft kontakt sedan min barndom.
Vid boutredningen visar det sig att han inte har något att testamentera bort, det finns några tusenlappar kvar. Vid förfrågan om gåvor visar det sig att min syster fått en attraktiv fastighet i gåva 8 år tidigare, samtidigt som testamentet skrevs. Det är angivet att gåvan inte ska utgöra förskott på arv och gåvan är förbunden med en revers på ca ½ miljon. Det finns anledning att misstänka att detta efterskänktes. Min far insjuknade 6 mån senare och hade därefter små möjligheter att "sätta sprätt på pengarna". Han hade god man, och vid dennes tillträde fanns inga pengar i boet.
Vad har jag för möjligheter att vinna en tvist?
Jag har begränsade ekonomiska resurser och vill inte riskera att betala rättegång.

Answer 1

Hej,

Regler gällande arv och testamente finner du i ärvdabalken, ÄB (https://lagen.nu/1958:637).

Med hjälp av ett testamente kan man förordna om sin kvarlåtenskap. Dock har bröstarvingar, enligt 7 kap. 1 § ÄB, alltid rätt till sin laglott, oavsett vad som har föreskrivits i testamente. Laglotten utgör hälften av din arvslott. Om du och din syster är de enda bröstarvingarna till din far består er arvslott av halva er fars kvarlåtenskap. Din laglott uppgår då till en fjärdedel av din fars kvarlåtenskap.

För att du ska få rätt till din laglott måste du, enligt 7 kap. 3 § ÄB, påkalla jämkning i testamente. Med andra ord utfaller inte din laglott automatiskt utan förutsätter att du begär ut den. Detta måste ske inom sex månader från det att du delgivits testamentet, annars går rätten förlorad. Det är då tillräckligt att begära jämkning för att laglott ska utgå, någon prövning av kravet sker inte.

I 6 kap. 1 § ÄB finns en bestämmelse som säger att vad arvlåtaren under sin livstid har gett en bröstarvinge skall avräknas som förskott på dennes arv, om inte annat har förskrivits. Med andra ord är detta endast en presumtion som inte gäller då arvlåtaren, som i det aktuella fallet, skriftligen har meddelat att gåvan inte är att se som ett förskott på arv. Detta gäller oavsett när gåvan fullbordats.

Har en skuldförbindelse efterskänkts kan även detta ha gjorts med viljan att det inte ska vara att se som förskott på arv. En sådan vilja kan uttryckas såväl skriftligt som muntligt. Huruvida så gjorts är dock inte något som jag kan ta ställning till utefter den givna informationen.

Finns det vid arvlåtarens död inget värde i kvarlåtenskapen, finns det inget att fördela. Har gåva givits med uttryck om att den inte är att se som förskott på arv, ska inte gåvans värde räknas till kvarlåtenskapens värde. Jag bedömer det tyvärr som om du inte har någon möjlighet att få ut något ur kvarlåtenskapen alt. den gåva din syster mottagit.

Vänligen,