Testamente och laglott

Hej! Min hustrus mamma har just gått bort. Mamman var inte gift med hennes pappa utan sambo sedan 45 år med min hustrus styvfar. Hon är det enda barnet och följaktligen enda bröstarvingen. Frågan är nu: Har hon rätt att begära ut sin arvslott efter sin mamma, trots att ett testamente finns som säger att efterlevande sambo skall sitta i orubbat bo? Tilläggas kan att min hustru och våra barn är enda arvtagare i testamentet när min svärfar sedan dör.

Lawline svarar

Hej! Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB). I mitt svar utgår jag från att du med orubbat bo menar att efterlevande sambo ska få behålla kvarlåtenskapen efter din hustrus mor. Att din hustru och era barn enligt testamentet är arvtagare efter sambon tolkar jag som att det finns en föreskrift i testamentet om sekundosuccession, dvs. en föreskrift om att din hustru och era barn ska få egendomen då den efterlevande sambon går bort. Genom ett testamente kan den som upprättar testamentet (testatorn) ensidigt sätta den legala arvsordningen åt sidan. Kvarlåtenskapen kommer då att fördelas i enlighet med testatorns vilja. Det finns dock vissa begränsningar av testators rätt att genom testamente förordna över kvarlåtenskapen. Som du nämner är din hustru bröstarvinge till testatorn, se 2 kap. 1 § 1 st. ÄB. Bröstarvingar till testator är alltid berättigade till laglott. Märk väl att laglotten utgör hälften av den arvslott som skulle ha tillfallit bröstarvingen om testamente inte hade upprättats, 7 kap. 1 § ÄB. Ett viktigt påpekande i sammanhanget är att laglotten inte utfaller automatiskt. Den bröstarvinge som vill ha sin laglott måste begära jämkning av testamentet. Regler om jämkning av testamente finns i 7 kap. 3 § ÄB. Av 7 kap. 3 § 3 st. ÄB framgår att en bröstarvinge som vill ha sin laglott måste begära jämkning av testamentet inom sex månader från det att bröstarvingen blev delgiven testamentet. Utebliven jämkning inom denna sexmånadersfrist medför att bröstarvingen förlorar sin rätt till laglott. Jämkning kan ske antingen direkt till testamentstagaren eller genom att talan väcks mot denna. En föreskrift om sekundosuccession i ett testamente medför att testamentstagaren erhåller egendomen med fri förfoganderätt. Det innebär att testamentstagaren blir ägare till egendomen men saknar rätt att genom förordnande i testamente sätta sekundosuccessionen ur spel. Testamentstagaren kan dock förfoga över egendomen genom rättshandlingar i levande livet. Sammanfattningsvis kan sägas att testamentet innebär att din hustru inte kan begära ut sin arvslott efter sin mor. Din hustru är dock berättigad till laglott, som utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Eftersom din hustru är den enda bröstarvingen kommer laglotten i detta fall uppgå till hälften av kvarlåtenskapen (arvslotten hade uppgått till hela kvarlåtenskapen om ett testamente inte hade upprättats). För att erhålla sin laglott fordras dock att din hustru jämkar testamentet inom sex månader från det att hon blev delgiven testamentet (7 kap. 3 § 3 st. ÄB). Sker jämkning inom tidsfristen erhåller din hustru sin laglott (hälften av kvarlåtenskapen). Din hustrus styvfar erhåller det som återstår av kvarlåtenskapen (den andra hälften av kvarlåtenskapen). På grund av föreskriften i testamentet om sekundosuccession erhåller din hustrus styvfar denna egendom med fri förfoganderätt. Det innebär att han inte kan testamentera bort egendomen. Han kan däremot företa rättshandlingar avseende egendomen då han fortfarande är i livet. ÄB hittar du här: https://lagen.nu/1958:637 Vänligen,
Jens LidénRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arvs- och testamentsrätt och Laglott? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000