Försäljning av hus till taxeringsvärde och ekonomisk kompensation mellan syskon

2010-09-09 i Fastighet
FRÅGA |Hej! Min pappa ska sälja sitt hus till min syster. Huset är värderat till 1,8 miljoner, och taxeringsvärdet ligger på 1,1 miljon. För att han ska slippa skatten så säljer han det till min syster för taxeringsvärdet. Min syster ska i sin tur ge mej hälften av 700 tusen kronor som det är mellan 1,1 och 1,8 miljoner, för att det ska bli rättvist. Jag får det till att jag då ska ha 350 tusen för att det ska bli lika. Men nu kommer frågan; pappa säger att jag endast kommer att få 200 tusen kronor för att 150 tusen av de 350 ska min syster ha för att betala reavinst skatt vi ev försäljning. Det jag inte förstår är, varför ska jag betala reavinstskatt på hennes vinst som hon redan gör? Jag har ju inte gjort någon vinst. Och om hon inte säljer så får hon ju alltså 500 tusen kronor istället för de 350 tusen vi skulle ha vardera! Mycket tacksam för svar då detta oroar mej för att bli orättvist behandlad. Mvh Helena
Rickard Malteskog |Hej! Om jag förstått frågan rätt så vill din far slippa att betala reavinstskatt genom att sälja den till taxeringsvärde till din syster. Men du ska betala den reavinstskatt som din syster eventuellt får vid en försäljning av fastigheten. Även om det är svårt att räkna ut reavinstskatt, så kommer din syster antagligen att tjäna mest på denna affär. Eftersom det finns mycket att reda ut i denna fråga och det handlar mycket om ekonomiska aspekter i detta läge så är det bästa att tala med en expert inom området fastighetsöverlåtelse som kan ge dig ytterligare upplysning om hur du bör förhålla dig till försäljningen av huset. Det bästa är ändå att försöka förklara för din far redan nu att du anser att du blir felfördelad. Ta gemensamt hjälp av någon opartisk sakkunnig person som kan medla mellan er och ta fram det mest optimala underlaget för hur ni ska dela försäljningen av fastigheten mellan er syskon. Att samtala gemensamt med en expert på området kommer leda till det bästa resultatet i längden för er alla i familjen. Med vänlig hälsning Rickard Malteskog

Lösa ut delägare i samägd sommarstuga

2010-08-04 i Fastighet
FRÅGA |Vi är två syskon som äger en sommarstuga. Ena parten vill sälja till högstbjudande, alltså budgivning. Jag vill inte sälja utan lösa ut henne efter värdering. Vad gäller?
Sonja Rodhe |Hej och tack för din fråga! Liknande frågor som denna finns redan besvarade av andra medlemmar i Lawline (se t.ex. http://lawline.se/answers/829) men i korthet gäller följande i din situation: Regler gällande samägd egendom finns i lag (1904:48 s.1) om samäganderätt (SamägL), se https://lagen.nu/1904:48_s.1. SamägL är inte en tvingande lagstiftning utan den gäller endast om man inte har avtalat om att andra regler ska gälla. Ni som delägare har alltså full frihet att t.ex. avtala om att den ena ska få möjlighet att köpa den andres andel till ett visst överenskommet pris. Kan ni inte komma överens kan dock den delägare som vill sälja begära att sommarstugan ska säljas på offentlig auktion enligt 6§. Regleringen i 6§ kan sägas utgöra ett undantag från huvudregeln i 2§. I 2§ föreskrivs att det i regel krävs enighet bland delägarna för att kunna förfoga över det samägda. En eventuell försäljning kommer att ske genom en god man som utses av tingsrätten. Om du vill behålla sommarstugan har du dock rätt att delta i budgivningen. För det fall att sommarstugan säljs på offentlig auktion kan var och en av er delägare bestämma ett minimipris för försäljningen, se 9§. Det som skulle kunna förhindra att sommarstugan säljs på offentlig auktion är om du kan visa synnerliga skäl för anstånd. Det krävs dock mycket starka skäl för att en delägare ska kunna hindra en försäljning. Vänligen,

Är en bryggplats fast egendom

2010-06-30 i Fastighet
FRÅGA |Har läst lite här om avtal och fast egendom. Min fråga är om en bryggplats räknas som en fast egendom?
Carl-Henrik Brännberg |Hej! Definitionen av fast egendom finns i 1 § 1 kapitlet Jordabalken (se https://lagen.nu/1970:994#K1P1S1), och är som det där uttrycks "jord", dvs helt enkelt mark. Om det på den sedan finns en byggnad, en brygga, ett staket eller liknande, och dessa saker ägs av +samma+ person som äger marken, räknas de som fast egendom (detta enligt 1 § 2 kap Jordabalken, de kallas formellt "fastighetstillbehör", se https://lagen.nu/1970:994#K2P1S1). Objekten ifråga är dock endast fast egendom så länge de så att säga "hör till" marken. Skulle markägaren exempelvis sälja endast själva bryggan, anses den ha förlorat sin koppling till marken och är därigenom inte längre fast egendom. Vad gäller en bryggplats är det i regel endast en rätt att nyttja en del av en brygga på mark (inkl vatten) som ägs av annan än nyttjanderättsinnehavaren (ägare är t.ex. ofta en kommun), och det faller således utanför begreppet fast egendom. Vänliga Hälsningar

Grannelagsrättsliga principer vid kapning av trädgrenar

2010-04-23 i Fastighet
FRÅGA |Hej Vi har en ca 10 m hög helt frisk lind som står en dryg meter från tomtgräns. Vår granne har utan vårt medgivande kapat alla över tomtgränsen överskjutande grenar vilket har resulterat i en halv trädkrona. Ingen hänsyn till trädet har tagits varför vi nu måste anlita en arborist för att minimera skador och rädda trädet. Syftet för henne var att få mer ljus in i trädgården. Har hon rätt att göra så här? Vem ska stå för kostnaderna för att rätta till detta? Vad innebär betydande olägenhet enligt jordabalken?
Sandra Helgadottir Ingolfsson |Hej! Av Jordabalken 3kap. 2§ framgår att fastighetsägare har rätt att ta bort rot eller gren som tränger in på dennes fastighet under förutsättning att det medför en olägenhet. Vad olägenhet innebär avgörs vid en bedömning i det enskilda fallet. Av 3kap. 3§ Jordabalken framgår att grannar vid nyttjande av sin egen eller annans fasta egendom ska ta skälig hänsyn till omgivningen. Denna regel innefattar positivt handlande såsom att din granne klippt bort grenarna, men även negativt handlande i den bemärkelse att man ska ta hänsyn till sina grannar. Detta innebär att även ni i egenskap av grannar är skyldiga att beakta era grannars önskemål, exempelvis att ett träd på er tomt skymmer väldigt mycket ljus. Om trädkronan orsakat en omfattande brist på ljus på tomten tyder det mesta således på att er granne haft rätt att ta bort grenarna. En rätt att göra detta är dock inte ovillkorlig. Arbetet måste nämligen utföras hänsynsfullt och på ett brukligt sätt. Här kan hänvisas till rättsfallet NJA 1990 s. 71, se https://lagen.nu/dom/nja/1990s71, angående en nedklippt häck. Domstolen konstaterade här att det inte förelåg rätt till ersättning eftersom arbetet utförts på ett brukligt sätt. I ert fall har det inte genomförts på ett godtagbart sätt och ni måste nu anlita en arborist för att åtgärda skadorna. Denna kostnad kan ni antagligen kräva grannen på. Du kan läsa mer https://lagen.nu/1970:994#A1. Lycka till! Vänliga hälsningar,

Överklaga omarrondering

2010-08-30 i Fastighet
FRÅGA | Vad har man för rättighet vid omarrondering om man inte är nöjd med det markområdet man blivet tilldelad Hur klagar man. Mvh
Louise Modin |Hej! Det första beslutet som kan överklagas är lantmäteriets tillståndsbeslut eller beslut att någon omarrondering inte ska göras. Det beslutet kommer efter att alla berörda markägare har fått gett sina synpunkter på det förslag som lantmäteriet har lagt fram om omarronderingen. Under ett möte redovisar lantmäteriet förutsättningarna för omarronderingen och vilken inställning som markägarna hade till omarronderingen tidigare. Om lantmäteriet fattar ett tillståndsbeslut eller att omarronderingen ställs in meddelas det skriftligen till alla sakägare (de som berörs av beslutet på något sätt) och det kommer också att kungöras i tidningar. Varje sakägare har fyra veckor på sig att överklaga och det görs till fastighetsdomstolen som fastigheten tillhör. Det står i 15 kapitlet 1 paragrafen fastighetsbildningslagen (https://lagen.nu/1970:988). Nästan alla domar från fastighetsdomstolen får överklagas till hovrätten, och det skulle framgå av fastighetsdomstolens dom, 17 kapitlet 1 paragrafen fastighetsbildningslagen. I vissa fall får hovrättens dom överklagas till högsta domstolen, 18 kapitlet 1 paragrafen fastighetsbildningslagen. Den andra möjligheten att överklaga är när lantmäteriförrättningen är avslutad, det är det sista som sker innan allting är klart. Lantmäteriförrättningen beslutas det om på ett sammanträde med alla sakägare och beslutet tas av lantmätaren. Alltså mötet där hela uppdelningen efter att den är gjord, godkänns. Efter det sammanträdet har varje sakägare rätt att överklaga under 4 veckor och det görs till fastighetsdomstolen i det län där fastigheterna finns, 15 kapitlet 1 paragrafen fastighetsbildningslagen. Domen från fastighetsdomstolen får även överklagas till hovrätten och högsta domstolen, 17 kapitlet 1 paragrafen och 18 kapitlet 1 paragrafen fastighetsbildningslagen. Med vänlig hälsning

Löfte vid fastighetsköp

2010-07-28 i Fastighet
FRÅGA |Hej! Jag har av en granne blivit lovad att köpa hans hus för 250000, om det var så att personen före mig inte ville köpa det. Det ville han inte, grannen kontaktade inte mig som utlovat. Efter nästan fyra veckor går jag och pratar med honom och får då reda på att huset inte är sålt, och att han kontaktat mäklare nummer två i ordningen. Vad kan jag göra, jag anser att han brutit vårt avtal rejält, priset är nu uppe i 330000, och huset visas för kreti och pleti. MVH
Lina Jonsson |Hej och tack för din fråga Vid fastighetsköp uppställs stränga formkrav som regleras i jordabalken (1970:994) 4 kap 1 §, se http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19700994.htm. Där framgår bl.a. att muntliga avtal om köp inte är bindande utan skriftlig form krävs. Med det inte sagt att det muntliga avtalet kring att sälja egendomen inte är bindande. Löftet är således bindande. Eftersom detta löfte bryts aktualiseras frågan om skadestånd. För att skadestånd ska kunna utgå måste en faktisk ekonomisk mätbar skada ha uppstått. Om så är fallet kan jag inte besvara utifrån förutsättningarna i frågan. Sammanfattningsvis, löftet att sälja egendomen är således bindande och skall hållas. Men att sälja fast egendom är inte möjligt utan skriftlig form, som t.ex. köpebrev/köpekontrakt. Med vänlig hälsning

Försäljning av andel

2010-05-02 i Fastighet
FRÅGA |Andelsstuga. Vad händer om någon av andelsägarna vill sälja sin andel? Vem kan köpa den?/hur går man tillväga?
Jenny Ulfsdotter |Hej, för samägande gäller lagen om samäganderätt, se https://lagen.nu/1904:48_s.1. För samägd egendom gäller att delägarna måste vara överens vad det gäller förfoganden över det samägda i sin helhet, det vill säga försäljning, uthyrning, ombyggnationer och så vidare som berör egendomen i sin helhet, se 2 §. Respektive delägare kan dock disponera över sin andel efter eget tycke, t.ex. sälja sin andel utan de övriga samägarnas samtycke. Om den samägda egendomen är en fastighet och en andel där i ska gå till försäljning ska också reglerna i Jordabalken beaktas, se https://lagen.nu/1970:994. Enligt Jordabalkens 4 kap. 8 § är försäljning av ideell andel i fastighet tillåten. Vid försäljning av sådan måste även de generella reglerna för försäljning av fastighet som uppställs i 4 kap. iakttas, såsom kravet på skriftlighet m m, se 1 §. Hälsningar

hur får man full lagfart

2010-04-08 i Fastighet
FRÅGA |Hej! Hur får man full lagfart?
Bo Olsson |Hej, Lagfart ska sökas vid förvärv av fastighet, inom tre månader från det att köpet genomfördes. Ansökan görs genom att sökanden lämnar in sin förvärvshandling i vissa fall de ytterligare handlingar som kan behövas och begär att lagfart ska beviljas. Lagfart söks hos inskrivningsmyndigheten som är en del av Lantmäteriet. Det går numera även att söka lagfart i form av ett elektroniskt dokument. Full lagfart får man om det inte föreligger några hinder för lagfart. Föreligger det hinder kan ansökan förklaras vilande. se https://lagen.nu/1970:994#K20P7S1 . När hindret sedan avhjälpts kan lagfart beviljas. Vänligen,