Vittnesskyldighet gentemot närstående samt närvaro i rättssalen?
Är kallad att vittna emot min mamma, vilket jag är ej skyldig till om jag förstått rätt? Men domstolen sade då att jag behövde komma till rättegången och tacka nej till att vittna på plats vilket låter som något påhitt? Den som anmält min mamma är min föredetta styvpappa, som jag är rädd för och ej vill vistas i samma rum som. Jag berättade detta men domaren nekade mitt önskemål. Jag trodde det var min rättighet att ej behöva vittna i hans närvaro då jag är rädd?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
I Sverige gäller en så kallad vittnesplikt som innebär att vittnen generellt sett är skyldiga att vittna, vilket kan utläsas av 36:7 Rättegångsbalken (se https://lagen.nu/1942:740#K36P7S1). Det finns dock undantag från denna huvudregel, varav närstående till part är ett av dem. Det stämmer därför att du inte är skyldig att vittna emot din mamma om du inte önskar att göra det, vilket framgår av 36:3 RB och följer av att ni är släkt i rakt upp- och nedstigande led. Det innebär dock inte att du som vittne helt och hållet kan hålla dig borta från rättegången. Detta framgår av 36:10 RB 2st, där du först efter att du har inställt dig till rättegången och vittnesmålet blir informerad av rätten att du inte är skyldig att vittna, och då kan välja att inte göra det. Detta kan verka som ett onödigt påhitt, men regeln finns troligen till för att försöka göra rättegången så tydlig och klar som möjligt för rätten och alla inblandade, då det har fördelar för dokumentation, förståelse etc.
Du har alltså en skyldighet att först infinna dig till vittnesförhör där du då meddelar att du inte önskar att vittna emot din mamma, vilket inte går att ändra på. Vad som däremot skulle kunna gå att ändra på är din vistelse i samma rum som din styvpappa som du känner rädsla inför. Det finns främst två olika sätt att göra detta på. I 36:18 RB finns en bestämmelse som stadgar att rätten kan besluta att en part eller åhörare inte får vara närvarande i rättssalen vid ett vittnesförhör om man kan anta att det påverkar vittnet att av rädsla inte fritt berätta sanningen. De skulle med stöd av detta kunna besluta om att din styvpappa inte får befinna sig i rättssalen under tiden som du befinner dig i vittnesbåset. Det är alltså rätten som fattar beslut om detta ska ske eller inte, som då givetvis måste informeras om den rädsla som du känner.
En annan möjlighet som skulle kunna vara tillämplig är att anordna ett förhör med dig via ljud- och bildöverföring, där du då slipper närvara i samma rum som din styvpappa. Enligt 5:10 RB (se https://lagen.nu/1942:740#K5P10S1) så kan rätten besluta att hålla ett sådant förhör med dig om det finns skäl för det. Vid rättens bedömning om det finns skäl för det eller inte så ska de bland annat, enligt 2p i paragrafen, ta hänsyn till om någon som ska delta i sammanträdet känner en påtaglig rädsla för någon annan i rättssalen. Ett sådant förhör hålls dock inte om rätten anser att det är olämpligt, vilket det återigen är dem själva som bedömer.
Hoppas att detta var till hjälp!
Med vänliga hälsningar,
