Vilken syster ska få vilken fastighet?
Hej.
Mina svärföräldrar har 2 barn. Dom har även 2 st fastigheter varav den ena bor dom på.
Dom har börjat att bli till åren nu och de vill dela ut en fastighet varje syster.
Den obebodda fastigheten är det ingen av systrarna som vill ha.
Hur ska systrarna gå till väga?
Min fru vill oxå ha den bebodda fastigheten, men den har hennes syster "tingat".
Har den äldsta systern nån förtur pga ålder?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar situationen så att systrarnas föräldrar vill ge bort varsin fastighet till sina barn och har lagt det på systrarna att bestämma vem som ska få vilken fastighet. I mitt svar utgår jag ifrån att föräldrarna vill ge bort fastigheterna utan betalning. Jag tolkar din fråga som att du undrar om din systers fru har någon form av lagstadgad förtur att välja fastighet.
Det framgår inte i frågan om dina svärföräldrar har tänkt sig att ge bort fastigheterna redan nu som gåvor eller om de ska ges som ett arv. I mitt svar kommer jag därför att gå igenom skillnaderna beroende på hur de gör.
Föräldrarna vill ge bort fastigheterna som gåvor
Regler om gåvor finns i gåvolagen. Regler som gäller gåva av fastighet hittas i jordabalken (framförallt i 4 kap jordabalken).
Kort sagt kan sägas att det är helt upp till dina svärföräldrar vad de vill göra med sin egendom. Föräldrarna har här makten att välja vilken fastighet de vill ge till vilket barn. Systrarna har ingen lagstadgad rätt att kräva en viss fastighet i gåva utan det är helt upp till föräldrarna.
Föräldrarna vill ge bort fastigheterna som arv
Avlider båda föräldrarna och har testamente
Systrarnas föräldrar kan skriva ett testamente där de ger varsin fastighet till barnen. Även här är det föräldrarna som har makten att välja vilken fastighet som ska ärvas av vilken dotter. Den enda begränsningen föräldrarna har när de skriver sitt testamente är att de inte får inskränka på systrarnas laglotter.
Skrivs inget testamente har systrarna rätt till 50% var av tillgångarna (arvslotten). Laglotten är den del av arvet som den avlidne inte får bestämma över genom ett testamente. Enligt lag har bröstarvingar alltid rätt till 50 procent av arvslotten (den s.k. laglotten). Laglotten i systarnas fall är 25 % av arvet.
Sammanfattningsvis kan sägas att om föräldrarna testamenterar bort fastigheterna så är det upp till dom vem som ska få vilken fastighet. Systrarna har ingen lagstadgad rätt att bestämma hur testamentet ska se ut och vem som ska få vilka tillgångar (så länge det inte inskränker på laglotten).
Avlider båda föräldrarna utan att skriva ett testamente
Avlider båda föräldrarna utan att själva ha bestämt vilken syster som ska få vilken fastighet (genom testamente) blir det upp till systrarna att fördela arvet (och därmed bestämma vem som ska ärva vilken fastighet).
Det är vid arvskiftet, i den så kallade arvskifteshandlingen, som arvingarna bestämmer vem av dom som ska få vilka objekt. Detta ska de som är dödsbodelägare komma överens om eftersom att alla ska skriva under handlingen som egentligen utgör ett typ av avtal (se 23 kap 4 § ärvdabalken). Detta innebär att en persons vilja inte kan gå före de andras. Hur arvet specifikt ska fördelas måste alltså ske genom att alla är överens och skriver under handlingen. Det finns alltså ingen arvinge som har försprång framför de andra att välja vilken egendom de vill ha från dödsboet.
Om systrarna inte kan komma överens om hur arvet ska fördelas kan någon av dom ansöka om förordnande av en så kallad skiftesman. Detta innebär att en person (vanligtvis advokat) förordnas av domstol att sköta arvskiftet eftersom att dödsboet inte kan komma överens (23 kap 5 § ärvdabalken). Skiftesmannen kommer då att följa de regler som stadgas i ärvdabalken vid arvskiftet. I 23 kap 3 § ärvdabalken stadgas att varje arvinge ska få delägarrätt i varje egendom, men att egendom som ej lämpligen bör ägas av flera samtidigt (med så kallad samäganderätt) bör fördelas till endast en arvinge. Då ska skiftesmannen alltså att göra sitt bästa för att fördela viss egendom efter dessa regler. Det bästa är dock att undvika förordnandet av en skiftesman då en sådan tar ganska mycket betalt, från dödsboet vilket minskar arvet.
Sammanfattning
Föräldrarna har nu bestämmanderätt över vilken syster som ska få vilken fastighet. De kan antingen ge fastigheterna som gåva eller genom testamente bestämma detta. Skulle föräldrarna avlida utan att skriva testamente blir det upp till systrarna att göra valet. Det krävs dock att båda är överens. Den äldsta systern har ingen förut pga. ålder eller annat.
Hur ska systrarna gå tillväga?
Du frågade också hur systrarna ska gå tillväga. Tyvärr har jag inget bra svar på den frågan eftersom att det är föräldrarnas val och vid eventuellt dödsfall systrarna som måste komma överens.
Det framgår inte varför den bebodda fastigheten är "mest attraktiv". Är det för att den bebodda fastigheten har ett högre värde kan en möjlig lösning vara att ge fastigheterna i gåva som förskott på arv. Om ett barn får en gåva av en förälder är huvudregeln att gåvan ska ses som förskott på arv om det inte uttryckligen nämns att gåvan inte ska utgöra förskott på arv. Begreppet förskott på arv innebär att barnet som har fått gåvan får mindre när arvet efter föräldern som gett gåvan ska fördelas. Rent praktiskt går det till så att värdet av gåvan vid gåvotillfället tas med till den avlidnes övriga kvarlåtenskap. Därefter räknas barnens arvslotter fram. Detta skulle i praktiken innebära att den syster som får fastigheten av lägre värde sedan kommer få ut en större del av arvet, och på så vis kompenseras.
Hoppas du fått svar på din fråga! Behövs ytterligare rådgivning kan jag rekommendera lawlines kostnadsfria telefonrådgivning (nummer: 08-533 300 04) eller att boka tid med en av lawlines jurister.
Med vänliga hälsningar,
