Vilken säkerhetsklass av anstalt ska en intagen placeras i?
Min son körde drogpåverkad och onykter , olovlig körning , domen blev 2 mån i fängelse, han blev placerad i Täby ( vi bor i skellefteå) vilket skulle innebära att vi inte har så enkelt att besöka honom , så han bad att få bli placerad närmare , det blev Umeå på en klass 2 anstalt , han borde med sitt brott få vara på en klass 3 ??? Han sitter med livstidsfångar och även vakterna undrar varför han är på en klass 3 anstalt...? Han är inte straffad tidigare
Detta är väl inte rätt ?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
För den som är intagen i kriminalvårdsanstalt finns regler i fängelselagen (FäL) och fängelseförordningen (FäF). Kriminalvården har i enlighet med fängelselagen delegerats att ta fram riktlinjer för verkställighet av lagen (15 kap. 5 § FäL). Dessa riktlinjer finns att läsa i KVFS 2011:1 FARK Fängelse (FARK Fängelse). FARK Fängelse är uppbyggd genom att den kompletterar fängelselagen, dels i form av föreskrifter, dels i form av allmänna råd till reglerna.
Anstaltssystemet är uppdelat i tre säkerhetsklasser
Svenska anstalter är uppdelade i tre säkerhetsklasser. Anstalt av säkerhetsklass 1 har högst säkerhet och är sluten anstalt man placeras på vid grövre brott, längre straff, grov misskötsamhet eller om det finns annat som talar för ett högt behov av säkerhet. Det finns sju anstalter av säkerhetsklass 1.
Anstalt av säkerhetsklass 2 är även det slutna anstalter, dock med lägre säkerhet än säkerhetsklass 1. Det finns fler anstalter av säkerhetsklass 2 än av säkerhetsklass 1. På anstalt av säkerhetsklass 2 placeras intagna ofta i början av sitt straff eller om det finns säkerhetsskäl som talar för det.
Den anstaltstyp som har lägst säkerhetsklass är klass 3. Anstalt av säkerhetsklass 3 är det som i folkmun kallas för "öppen anstalt". Denna säkerhetsklass saknar ofta stängsel alt. finns det ett lågt stängsel för att visa vart gränsen går. På anstalt av säkerhetsklass 3 placeras intagna ofta mot slutet av sitt straff under s.k. "utslussning" eller om det saknas skäl för mer ingripande säkerhet.
Ingen intagen ska placeras med högre säkerhet än nödvändigt
En intagen får inte placeras så att hen underkastas mer ingripande övervakning och kontroll än vad som är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas (2 kap. 1 § FÄL). Enligt förarbetena till lagen ska det vid beslut om placering göras en helhetsbedömning vari det ska beaktas risken för avvikande, risken för missbruk och risken för fortsatt brottslighet (Prop 2009/10:135 s. 124).
Jag kan i mitt svar till dig bara spekulera i hur Kriminalvården resonerat i sitt placeringsbeslut då jag inte har mer bakgrund än det du skrivit i din fråga. När Kriminalvården tagit beslut om placering av din son är det möjligt att det beaktats att han var påverkad av narkotika vid brottstillfället. Just narkotika ses av Kriminalvården som allvarligt och ett hot mot säkerheten. Anstalt av säkerhetsklass 3 saknar det skalskydd och den säkerhet som finns på andra säkerhetsklasser, varför det finns en större risk att det kommer in narkotika på anstalten. Därav är Kriminalvården ofta restriktiv i sin placering om man har ett dokumenterat narkotikamissbruk, åtminstone i den inledande placeringen.
Din son kan överklaga placeringen
Det framgår inte hur länge sedan det är din son fick beslutet om placering. Besvärstiden, dvs. tiden han har på sig att begära omprövning och sedan eventuellt överklaga, är i regel tre veckor (14 kap. 2-3 § FäL). Har tiden gått ut finns det ändå möjlighet att få till stånd en prövning av hans placering. I ett sådant fall måste han lämna in en hemställan på anstalten han är placerad. I hemställan ska han skriva att han begär att bli omplacerad till anstalt av lägre säkerhetsklass (eller specifik anstalt). Anstalten han är placerad på kommer att göra en bedömning, antingen omplaceras han enligt önskemål eller så får han avslag. Får han avslag kan han begära omprövning inom tre veckor. Beslut omprövas då av Kriminalvården, antingen kan beslutet ändras eller så får han avslag. Får han avslag vid omprövningen går det att överklaga beslutet till Förvaltningsrätten och anföra de skäl man anser att finns för en omplacering till lägre säkerhetsklass.
Avslutningsvis kan nämnas att det oftast blir allt enklare att få till stånd en förflyttning till en öppen anstalt ju närmre villkorlig frigivning en intagen närmar sig. Om din son skött sin verkställighet, inte fått någon rapporterad misskötsamhet, lämnat negativa urinprov etc. torde det finnas grund för att begära en omplacering till anstalt av lägre säkerhetsklass. Åtminstone efter att han avtjänat en del av straffet.
Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!
Vänligen,
