Vilken arvsrätt har ett adopterat barn?

Min man Åke föddes 1948 av en ogift mamma i Danmark. I början av 1950-talet adopterade hennes nya man Åke. Faderskapsutredning gjordes men den mannen som modern pekat ut friades. (Plötsligt nästintill steril). Åke gjordes arvslös genom inbördes testamente där han endast skulle få sin laglott och där stod även "vår adoptivson". Den handlingen hittade jag förra året hos hans numera avlidna halvbror. Åke som avled 2017 fick aldrig veta att den han trodde var hans far inte var hans biologiska far. Det blev rättegång efter adoptivfaderns bortgång och han fick inte laglotten efter sin biologiska mor. Skulle Åke vara helt utan något arv?

Lawline svarar

Hej! 

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! 

Jag tolkar det som att du har några frågor angående din mans arvsrätt i förhållande till hans föräldrar. Jag har lite svårt att förstå hur faderskapssituationen legat till och vem som har gått bort och när, men jag ska försöka förklara rättsläget så gott jag kan.
 

Vilket lands lag?
Inledningsvis vill jag säga något kort om vilka lagar som är tillämpliga, då det kan spela roll för svaret på dina frågor. Den svenska arvsrätten regleras i ärvdabalken. Jag förstår det som att din man är född i Danmark. Utgångspunkten i den internationella privaträtten är att arvsrätten i det land där arvlåtaren hade sin hemvist, är den lag som ska tillämpas på arvet. Om din mans föräldrar bodde i Sverige när de gick bort, är det alltså med störst sannolikhet svensk arvsrätt som gäller, såvida det inte framgår att beaktat alla omständigheter, att de har en uppenbart närmre anknytning till Danmark. Men om de bodde i Danmark, gäller med störst sannolikhet dansk arvsrätt, vilken jag tyvärr inte kan redogöra för inom ramen för mitt uppdrag här. Med det sagt, kommer jag alltså utgå från att din mans föräldrar bodde i Sverige, och att svensk arvsrätt ska gälla för dem.
 

Adopterads arvsrätt
Utgångspunkten i den svenska arvsrätten är att bröstarvingar ärver allt med lika delar (2 kap. 1§ ärvdabalken). När ett barn adopteras av en ny förälder, så upphör det rättsliga bandet till den biologiska förälderns som den ”ersätter”, vilket innebär att det barnet som utgångspunkt inte har någon arvsrätt efter sin biologiska förälder såvida denne inte skrivit ett testamente om detta. Det innebär däremot att man får lika arvsrätt efter sin adoptivförälder, och ska då likställas med dennes biologiska barn.
 

Vilken arvsrätt hade din man?  
Din man hade alltså rätt att ärva både sin mamma och sin adoptivpappa på samma sätt som om han vore deras biologiska, gemensamma barn. När en gift person går bort, ärver den efterlevande makan före gemensamma barn (3 kap. 1§ ärvdabalken). Om din mans mamma och adoptivfar var gifta vid någon av deras bortgång, har hans arv ärvts av den efterlevande föräldern, för att sedan delas ut först när båda har gått bort. Så har hans biologiska mamma gått bort, så har han inte haft rätt att få ut något arv efter henne förrän adoptivfadern gick bort, inte ens laglotten.  

Föräldrar kan genom testamente inskränka sina barns arvslotter, men barnet har alltid rätt att kräva sin laglott. Laglotten är halva dennes arvslott (7 kap. 1§ ärvdabalken). Jag kan inte ur din fråga utläsa hur många barn din mans föräldrar hade, men utgångspunkten enligt lag är att barn ska dela lika på arvet efter sin förälder. Finns det exempelvis bara ett barn, är hela kvarlåtenskapen dennes arvslott, och laglotten är ½ av kvarlåtenskapen. Finns det fyra barn är vardera arvslott 1/4, och laglott 1/8. Föräldern får i praktiken testamentera bort hälften av dennes kvarlåtenskap, och begränsa barnens lotter till laglotten.
 

Laglotten efter den biologiska mamman
Det är som utgångspunkt alltså tillåtet att skriva ett inbördes testamente och föreskriva att ens barn endast ska ärva sin laglott. Det strider inte mot svensk arvsrätt. Jag kan inte helt utläsa om din mans mamma dog före din man. Om det var så, och hon var gift, så ärver som sagt hennes man före din man. Det är först efter adoptivfaderns bortgång som din man hade haft rätt till sitt arv, även laglotten. Testamentet ändrar inte på detta.  

 Din man har alltså rätt till arv efter både sin mamma och adoptivpappa, men först efter det att den sista av dem gick bort om de var gifta. Hur stort arvet är beror på om testamentet var känt vid den sist avlidne förälderns bortgång. Om testamentet inte var känt då, borde deras kvarlåtenskap delats enligt lag (se ovan). Om testamentet var känt vid deras frånfälle, så gäller det, då det utifrån vad du skrivit, inte ser ut som att det kränker någon arvsrätt.  

Om din man avled före sin sista levande förälder, så träder hans barn in i hans ställde och får ta över hans laglott. Hade han inga barn, ska hans andel tillfalla nästa person i arvsordningen, vilket är arvlåtarens föräldrar. Finns inte de i livet går arvet till arvlåtarens syskon, eller dennes barn (2 kap. 2 § ärvdabalken).  

Sammanfattning och råd
Sammantaget har din man alltså haft rätt att ärva sin biologiska mamma och sin adoptivfar, om jag förstår omständigheterna rätt. De har dock rätt att skriva ett testamente och föreskriva att din man endast ska ärva laglotten. Enligt svensk rätt är detta tillåtet. Laglotten har han dessutom endast rätt att få ut efter det att båda föräldrarna avlidit om de var gifta. Var de inte gifta, hade han haft rätt till sin laglott efter vardera föräldern när denne gick bort. 

Jag förstår inte riktigt varför det blev rättegång efter adoptivfaderns bortgång, och inte heller varför han inte har fått sin laglott, då testamentet föreskriver detta. Om man inte hittade testamentet förrän efter båda föräldrarna var borta, så skulle arvet ha fördelats enligt lag, vilket innebär att din man skulle fått mer än vad testamentet föreskrev.  

Jag vill också påminna om att dansk arvsrätt kan vara utformad på ett annat sätt som gör att mitt svar inte blir gällande. Önskar du vidare vägledning av en jurist, är du välkommen att kontakta mig så kan jag sätta dig i kontakt med någon av våra jurister på vår byrå. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se 

I övrigt hoppas jag att du fått någon vägledning i dina frågor! 

Bästa hälsningar,  

Sara PedersenRådgivare
Vi använder Cookies
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. För att anpassa dina cookie-inställningar, vänligen klicka på “Mer information”