Vilken arvsordning gäller om en bröstarvinge avlidit innan arvlåtaren?
Hej
Jag undrar vem som kommer att ärva vid min mormors bortfall. Min mormor har två barn, en son och en dotter. Dottern har tyvärr redan gått bort. Är det då endast det kvarvarande barnet, sonen, som ärver allt eller kan dotterns barn ärva hennes del? Det finns inget testamente eller liknande skrivet.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Hur kvarlåtenskapen efter din mormor ska fördelas mellan de efterlevande arvtagarna regleras i Ärvdabalken (ÄB).
Den legala arvsordningen
De personer som är berättigade till arv efter den avlidne delas in i tre olika arvsklasser som ärver i turordning. Barn kallas för bröstarvingar i lagens mening och tillhör den första arvsklassen enligt 2 kap. 1 § ÄB. Även barnbarn hör till denna första arvsklass. Ordningen mellan dem som ska ärva kallas istadarätten, denna innebär att om en arvinge är avliden så träder dennas avkomlingar i den avlidnas ställe vad gäller rätten till arv. Istadarätten kompletteras i sin tur av stripalgrundsatsen som innebär att varje gren inom en arvsklass ska ärva en lika stor del av kvarlåtenskapen.
I ditt fall skulle alltså din mormors son ärva ½ av kvarlåtenskapen. Då din mormors dotter beklagligt nog redan avlidit kommer istället dotterns barn träda i hennes ställe och ärva efter din mormor. Barnbarnen kommer då få ärva lika stora delar av den ½ som är kvar av kvarlåtenskapen.
Arvsrätt för efterlevande make
Av din fråga framgår inte huruvida din mormor är gift. Det kan dock vara bra att veta vilka regler som gäller för det fallet att hon är gift vid sin bortgång. Om arvlåtaren (i detta fall din mormor) är gift vid sin bortgång har nämligen den efterlevande maken rätt att ärva efter den avlidna före de legala arvingarna, 3 kap. 1 § ÄB.
Innan kvarlåtenskapen beräknas måste först en bodelning ske mellan makarna, 1 kap. 5 § samt 9 kap. 1 § Äktenskapsbalken. Efter bodelningen kan kvarlåtenskapen efter den avlidna beräknas. Som redan nämnts är det den efterlevande maken som ärver kvarlåtenskapen, detta sker dock inte med full äganderätt utan fri förfoganderätt. Detta innebär att den efterlevande maken kan förbruka kapital, avyttra och till och med ge bort egendom. Däremot får den efterlevande maken inte genom testamente eller förmånstagarförordnande förordna över den kvotdel av förmögenhetsmassan som innehas med fri förfoganderätt, 3 kap. 2 § ÄB.
Efter den efterlevande makens bortgång kommer den kvotdel av kvarlåtenskapen som förvärvades med fri förfoganderätt tillfalla de legala arvtagarna.
Hoppas du fick svar på din fråga. Har du ytterligare funderingar är du välkommen att ställa ytterligare en fråga eller boka tid för telefonrådgivning med någon av våra jurister här på Lawline.
