Vilka rekvisit finns för brottet förtal?

FRÅGA
Hallojsan, Vilka rekvisit finns det för att bli dömd för brottet förtal?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Vad utgör en förtalsuppgift?

Brottet förtal regleras i 5 kap. 1 § stycke 1 Brottsbalken (BrB). Förutsättningen för straffrättsligt ansvar är att någon pekas ut så som brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning.

Bestämmelsen tillämpas enligt sin lydelse på fall då en person utpekats som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt men även andra uppgifter omfattas.

Ansvar för förtal kräver att någon lämnat en uppgift om en annan fysisk person. Uppgiften behöver inte utgöra en bestämd gärning eller omständighet utan även mer allmänna ärekränkande omdömen omfattas. Det krävs dock att det är en uppgift med viss konkretion och inte enbart ett värdeomdöme. Som exempel på konkreta uppgifter som kan utgöra förtal kan nämnas påståenden om att en person är pedofil eller alkoholist. Ett påstående om att en person är ful eller otrevlig är däremot att anse som enbart ett värdeomdöme.

För straffbarhet förutsätts vidare att uppgiften är ägnad att utsätta den utpekade för andras missaktning. Det innebär att ska vara fråga om en nedsättande uppgift, dvs. en uppgift som typiskt sett kan medföra att andra får en mer negativ bild av personen eller att personen betraktas som en i något avseende "sämre" människa. Uppgifter om att någon är otrogen, sprider lögner eller är lösaktig skulle kunna vara, men är inte alltid att anse som förtal. Att sprida uppgifter om att en person är alkoholist eller narkotikamissbrukare eller säljer sex bör dock i många fall kunna bedömas som förtal.

När är spridningskravet uppfyllt?

Förekomsten av ett förtalbrott förutsätter att en nedsättande uppgift lämnats till annan än den angripne, uppgiften måste alltså ha fått en viss spridning. Det räcker inte att uppgiften har gjorts tillgänglig för andra utan det måste vara styrkt att någon verkligen har fått del av den. Det krävs inte någon större spridning utan brottet är fullbordat så snart uppgiften kommit till åtminstone en utomståendes kännedom. En annan sak är att omfattningen av spridningen kan få betydelse när det gäller brottets svårhetsgrad.

När aktualiseras ansvarsfriheten från brott?

En gärning som utgör förtal i s.k. teknisk mening, dvs. uppfyller rekvisiten i 5 kap. 1 § stycke 1 BrB, kan ändå vara straffri enligt 5 kap 1 § stycke 2 BrB, om den som lämnat uppgiften antingen var skyldig att uttala sig eller om det annars, med hänsyn till omständigheterna, var försvarligt att lämna uppgiften och uppgiftslämnaren visar att uppgiften var sann eller att han eller hon hade skälig grund för uppgiften.

Huruvida en uppgift är försvarlig att lämna bedöms utan sammanblandning med frågan om uppgiften är san. Försvarlighetsbedömningen kan vara svår och aktualiserar ofta en avvägning mellan olika motstående intressen där bland annat yttrandefrihetsaspekter ska beaktas. Ett viktigt område, där yttrandefriheten är vidsträckt är den offentliga debatten i allmänna angelägenheter. Även inom ramen för vetenskap eller utbildning kan uppgifter som anses nedsättande vara försvarliga att lämna. Det måste alltså finnas utrymme för den politiska debatten och för en allmän diskussion om andra samhälleliga, kulturella och vetenskapliga frågor. Vid försvarlighetsbedömningen måste man ta hänsyn till när, hur och till vem den nedsättande uppgiften lämnades. Syftet med uttalandet har också betydelse.

Först om det är klarlagt att det fanns en skyldighet att uttala sig eller att det var försvarligt att lämna uppgiften finns det anledning att gå vidare till frågan om uppgiftens sanningshalt. Det åligger den som lämnat en viss uppgift att bevisa att uppgiften var sann eller att han eller hon i vart fall hade skälig grund för uppgiften. Bevisbördan är alltså omkastad. Obetydliga avvikelser från sanningen bör kunna tolereras. I vissa fall, t.e.x när uppgiften avser karaktärsdrag eller handlingsbenägenheter, kan vad som hänt efter det att uppgiften lämnades vara relevant.

Kan den tilltalade inte visa att uppgiften var sann, kan denne ändå undgå ansvar genom att visa att han – objektivt sätt – hade skälig grund för att hålla den för sann. Här torde det räcka för den tilltalade att förklara vart denne hittade uppgifterna samt vilken bedömning av sanningshalten personen gjorde mot denna bakgrund. Ju allvarligare den nedsättande uppgiften är, desto högre måste kraven ställas på att den som lämnade uppgifterna vidtagit skäliga åtgärder för att förvissa sig om uppgiftens sanning.

Sammanfattningsvis

Sammanfattningsvis kan konstateras att brottet förtal innehåller en hel del komplicerade avväganden. Det väsentliga för att brott ska anses föreligga är däremot att det 1) varit fråga om en förtalsuppgift, 2) att denna spridits till någon utomstående, samt 3) att det inte föreligger ansvarsfrihet enligt stycke 2.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Hanna Brunnström
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Ärekränkning, 5 kap. BrB (1046)
2020-10-27 Är kränkande uttalanden brottsliga om de endast uttalats till en person?
2020-10-26 Är brottet förtal aktuell?
2020-10-26 Kan vara förtal att sprida domar m. personuppgifter på nätet
2020-10-25 Att bli omtalad på felaktiga grunder

Alla besvarade frågor (85473)