Vilka regler gäller vid omröstning i mål vid migrationsdomstol?

Question

Hej, Min fråga rör nämndemän i Migrationsdomstolar. I ett fall är två nämndemän oense mot en nämndeman och en juristdomare, men det beslutas ändå att avslå ansökan. Gäller inte principen att den åsikt som är mest fördelaktig för den tilltalade ska gälla även i Migrationsdomstolar?
Tack på förhand

Answer 1

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår din fråga som att du undrar vilka regler som gäller vid omröstning i mål vid migrationsdomstol. Processrättsliga regler, dvs. grundläggande regler för rättegångar i såväl brotts- som tvistemål, återfinns i rättegångsbalken (1942:700). Särskilda regler om rättegången i förvaltningsdomstol återfinns därtill i, bl.a., lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Jag kommer därför att utgå från dessa i mitt svar.

Vilka regler gäller i samband med rättegång vid migrationsdomstol?

Migrationsdomtolarna är en del av förvaltningsdomstolarna (se Sveriges domstolars hemsida här). På förekommen anledning är bl.a. den ovannämnda lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar tillämplig på rättegångsförfarandet i dessa. I denna framgår det att vid "omröstning i allmän förvaltningsdomstol gäller bestämmelserna i 16 och 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i tillämpliga delar" (se 26 § här). Att notera härvid är att det av rättegångsbalkens 16:e kapitel framgår att "om någon mening har erhållit hälften av rösterna och ordförandens röst är bland dem, skall [...] den meningen gälla" (16 kap. 3 § rättegångsbalken). Av rättegångsbalkens 29:e kapitel framgår det istället att "om någon mening har fått hälften av rösterna och denna är den lindrigaste eller minst ingripande för den tilltalade, ska den meningen gälla" (29 kap. 3 § rättegångsbalken). De båda kapitlena innehåller sålunda olika regler vid lika röstetal och det framgår inte av lagtexten vilken av de aktuella bestämmelserna som är tillämplig på mål vid just migrationsdomstol. I rättsfallet MIG 2007:17 har Migrationsöverdomstolen emellertid förklarat att reglerna om omröstning i 16 kap. rättegångsbalken är de som ska tillämpas "i mål om uppehålls- och arbetstillstånd samt avvisning respektive utvisning". Såvitt jag kan utläsa så innebär detta att det är ordförandens (tillämpat på ditt fall, juristdomarens) röst som är utslagsgivande vid lika röstetal i ett mål vid migrationsdomstol (och således inte vilken mening som är lindrigast för den tilltalade).

Jag hoppas att du har fått ett någorlunda hjälpsamt svar på din fråga. I den mån jag har missförstått din fråga, något är oklart eller om du bara har några ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.

Vänligen,