Vilka rättigheter och skyldigheter finns när man möter polisen?

2019-04-11 i Polis
FRÅGA
Hej!1. I ett möte med polis som kommer upp till mig, är denne tvungen att identifiera sig? Vilka handlingar måste hen då lämna ut? Vad kan hända om denne väljer att vägra identifiera sig? 2. Enligt vilka paragrafer har vi rätt till att vara tysta i samtal med polis och neka att visa legetimation? 3. Vad får vi egentligen säga till en polis utan att dem kan anklaga en för brott.(Exempelvis om man blir riktigt arg på en polis).Får vi säga vad som helst, bara det inte kan tolkas/är ett hot och vi då kan misstänkas för brott? Vad har polisen för skyldigheter till oss? Tackar på förhand!
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!

Polisens befogenheter återfinns huvudsakligen i Polislagen (PL.)

Gällande polisingripande finns det två viktiga principer: behovsprincipen och proportionalitetsprincipen. Dessa återfinns i 8 § PL (här.) Enligt behovsprincipen får polisen endast ingripa om det är nödvändigt och enligt proportionalitetsprincipen måste polisen ingripa på ett så lindrigt sätt som möjligt för att ändamålet med ingripandet ska kunna uppfyllas.

1. Enligt 11 § Polisförordningen (här) ska polisen under tjänstgöring kunna visa sin polislegitimation, om inte särskilda skäl talar emot detta. Generellt bör en polis alltså kunna legitimera sig vid förfrågan, men det finns ingen absolut skyldighet för polisen att göra detta. Om en polis till exempel är mitt i ett fysiskt krävande ingripande eller bedriver spaningsarbete kanske det inte finns möjlighet eller är lämpligt för hen att visa legitimation förrän vid ett senare tillfälle. Enligt 10 § Polisförordningen (här) ska dock polisen uppträda på ett sätt som inger förtroende. Att uppvisa polislegitimation kan vara ett bra sätt att göra just detta.

2. Det finns ingen specifik paragraf som föreskriver att man har rätt att vara tyst vid ett möte vid polisen, men det finns inte heller någon paragraf som föreskriver att man måste prata med polisen. Du/ni har alltså all rätt att vara tysta om ni vill utan att riskera någon form av straffrättsligt ansvar på grund av detta. Beroende på hur situationen ser ut och varför polisen vill prata med er kan tystnaden dock leda till att polisen agerar på ett visst sätt. Som exempel kan polisens rätt att avvisa eller avlägsna personer som stör den allmänna ordningen enligt 13 § PL (här) nämnas. Att i en sådan situation prata med polisen kan leda till att de gör bedömningen att ett avlägsnande inte behöver göras, men om man inte pratar med polisen kanske de kommer fram till att de behöver göra ett avlägsnande. Alltså: att vägra att prata med polisen kan inte i sig utgöra grund för någon form av ingripande, men det kan – beroende på vad det gäller – påverka polisens bedömning av hur de bör hantera sina uppgifter. Polisens huvudsakliga uppgifter går att hitta i 2 § PL (här.)

Det finns vidare ingen generell rättighet för polisen att slumpmässigt begära att någon identifierar sig genom att visa legitimation eller liknande. När polisen träffar på en person som det finns "särskild anledning att anta" är efterspanad eller efterlyst och som enligt lag ska frihetsberövas, får de enligt 14 § PL (här) begära att personen identifierar sig. Om personen vägrar eller det finns anledning för polisen att anta att hen ljuger om sin identitet, har polisen rätt att omhänderta hen för identifiering.

3. När det kommer till vad man får säga till en polis är det främst 5 kapitlet 3 § i Brottsbalken (här) gällande förolämpning som kan bli aktuellt. Enligt paragrafen kan den som "riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan" dömas för förolämpning. "Någon annan" innefattar även poliser. Det finns dock inom rättsväsendet en uppfattning om att poliser måste tåla mer än vad vanliga civila personer behöver göra. Detta kan man läsa om i bland annat rättsfall NJA 2004 s. 331 (här.) I rättsfallet så hade den åtalade kallat polisen för "grisar" och "svin." Högsta domstolen gjorde bedömningen att "i förevarande fall har emellertid P.R (den åtalade, min anm.) uttalat orden mera för att ge uttryck för egen ilska och fysisk smärta än i syfte att skymfa. Polismännens ärekänsla kan därför inte anses ha blivit sårad på det sätt som förutsätt för straffansvar."

I rättsfallet NJA 1994 s. 557 (här) blev dock utgången en annan. Där hade den åtalade sagt "era djävla as, jag hatar er, era djävla fascistdjävlar" till två ingripande poliser. Här uttalande Högsta Domstolen att även om det bör finnas en viss tolerans hos polisen för att personer som blir föremål för ett ingripande uttrycker sig på ett mindre lämpligt sätt, så finns det ändå finns en gräns för vad som kan anses godtagbart. I det här fallet hade personen överskridit den gränsen och dömdes därför för förolämpning.

Man kan därför säga att det tröskeln för att någon ska fällas för förolämpning av en polis är något högre än när det gäller en "vanlig" person, men det är fortfarande absolut möjligt. Det går inte att uppge någon exakt gräns för vad man får och inte får säga utan detta kommer alltid att vara en bedömningsfråga.

Enligt 17 kap 1 § Brottsbalken (här) kan även den som med hot om våld förgriper sig på en tjänsteman i dennes myndighetsutövning, eller för att tvinga eller förhindra en tjänsteman från att utföra en åtgärd i myndighetsutövning dömas för hot mot tjänsteman. Detsamma gäller om man hotar en tjänsteman för att hämnas. Hotet måste vara allvarligt menat men den hotade personen måste inte ha upplevt någon allvarlig fruktan. Polisingripande utgör en form av myndighetsutövning och denna bestämmelse kan alltså aktualiseras om man hotar en polis vid ett ingripande.

Gällande polisens skyldigheter gentemot er kan 10 § i Polisförordningen (här) nämnas. Enligt paragrafen ska polisen agera så hänsynsfullt som möjligt vid kontakt med allmänheten. De ska uppträda på ett sätt som inger förtroende och visa behärskning.

Sammanfattning
Sammanfattningsvis så finns det ingen skyldighet för polisen att uppvisa legitimation, men detta kan är något de bör kunna göra i de flesta situationer. Det finns inte heller någon generell skyldighet för en själv att uppvisa legitimation för polisen eller att prata med polisen. Det finns ingen rätt att förolämpa eller hota polisen, men det finns en viss acceptans för att människor kan uttrycka sig dumt vid polisingripande. Polisen ska vid kontakt med allmänheten bete sig på ett schysst sätt och visa behärskning i sitt agerande. I all sin verksamhet så ska polisen beakta behovsprincipen och proportionalitetsprincipen.

Jag hoppas att detta gav svar på dina frågor. Du är varmt välkommen att höra av dig igen om det är något som är oklart eller om du har fler funderingar.

Vänligen,

Emmy Rosendahl
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Polis (212)
2019-07-15 Kan Polisen omhänderta vapen om man blir dömd för brott?
2019-07-11 Vad krävs för att omhändertas enligt 14 § polislagen?
2019-07-10 Måste en polisman ta emot en anmälan om sig själv?
2019-07-07 Varför frågade polisen om mitt namn och personnummer när jag var berusad och hade mitt barn med mig?

Alla besvarade frågor (71210)