Vilka faktorer har betydelse för bedömningen om vilket straff som ska utdömas för ett brott?
Hon är inte dömd sen tidigare. Men domen blev 11 punkter på grov stöld. Min fråga är då varför får man inge fängelse straff? Vad är rättssystemet för vad man gör när man kan komma undan med 11 grova brått?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Rättssystemet uppfattas inte alltid som helt rättvist men varje dom är individuellt prövad av domstolen utifrån just de förutsättningarna som finns i det specifika fallet. Det gör att jag inte kan ge dig ett direkt svar på varför personen inte fick fängelsestraff. Jag kommer därför att försöka förklara dels vad som krävs för att personer ska kunna straffas och dels olika faktorer som spelar roll i bedömningen om vilket straff som ska ges.
De flesta brotten finns i Brottsbalken (BrB) och regler om hur själva processen i domstol går till finns i Rättegångsbalken (RB).
Åklagaren måste bevisa att personen har begått brottet för att personen ska kunna straffas
För det första spelar bevisningen en stor roll, åklagaren har den så kallade bevisbördan och måste kunna bevisa att den misstänkte har begått brottet eller brotten. Till dess att det är bevisat ska personen betraktas som oskyldig. Åklagaren måste dessutom kunna visa att brottet begåtts med uppsåt (1 kap. 2 § BrB). För vissa brott räcker det med oaktsamhet, men då måste det uttryckligen stå att brottet kan begås genom oaktsamhet i lagtexten för det specifika brottet.
För brottet grov stöld krävs uppsåt för att personen ska kunna straffas (8 kap. 4 § BrB)
Personen måste alltså i princip förstå eller veta vad han eller hon gör eller förstå vilka effekter personens handlingar får för att uppsåt ska föreligga. Personen måste på något vis haft kontroll över händelseförloppet för att kunna få straffrättsligt ansvar. Att det måste finnas uppsåt för att människor ska kunna straffas för brott är eftersom personer bara ska straffas för det han eller hon bär personligt ansvar eller skuld för.
Faktorer som har betydelse för bedömningen av vilket straff som ska utdömas
I Sverige finns endast böter och fängelse som straff men det finns även andra s.k. påföljder som exempelvis skyddstillsyn, överlämnande till särskild vård och villkorlig dom.
När ett straff ska bestämmas tar domstolen hänsyn till brottets allvar, gärningspersonens avsikt, ålder och andra förmildrande och försvårande omständigheter. Straff ska bestämmas inom ramen för den tillämpliga straffskalan och brottets straffvärde (29 kap. 1 § BrB)
Här kan vägas in både försvårande och förmildrande omständigheter. Ett exempel på förmildrande är om personen blivit retad eller hetsad till att begå brott (29 kap. 3 § BrB)
Personens ålder har betydelse i bedömningen. Om personen är under 21 år när brottet begås reduceras straffet och domstolen får döma till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet (29 kap. 7 § BrB).Avsikten är att personer under 21 år inte ska få så höga straff som normalt skulle dömts ut. För att personer som är under 18 år ska dömas till fängelse krävs synnerliga skäl och i första hand ska i sådant fall sluten ungdomsvård utdömas (30 kap. 5 § BrB)
Grundtanken är att fängelse inte är något som ska användas i första hand och att när domstolen bedömer vilket straff som ska ges ska de särskilt lägga vikt på omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse (30 kap. 4 §)
Det råder alltså i princip en presumtion mot fängelse, det vill säga att fängelse ska väljas som påföljd i sista hand och att man ska försöka använda mindre ingripande påföljder i de fall det är möjligt i förhållande till omständigheterna. Det är därför ofta så att även om fängelse står som straff i paragrafen, så kan ålder och att personen tidigare inte begått brott göra att personen döms till villkorlig dom istället för fängelse.
Vid brott som begås under påverkan av en allvarlig psykisk störning ska det i första hand dömas ut en annan påföljd än fängelse. (30 kap. 6 § BrB)
Sammanfattningsvis finns det alltså många olika anledningar till varför inte personer får fängelse som straff. Åklagaren måste först och främst kunna bevisa att personen har begått brottet för att straff ens ska kunna bli aktuellt. Fängelse anses även vara en så pass ingripande åtgärd att den inte ska användas i första hand om det finns mildare medel att ta till. Vilket straff en person får är beroende av brottets allvar och karaktär, förmildrande och försvårande omständigheter i det enskilda fallet, tidigare brottslighet, ålder och så vidare.
Hoppas mitt svar varit till hjälp!
Vänliga hälsningar,
