Vilka brott kan aktualiseras när en av mina kunder pratar illa om mig på nätet?

FRÅGA
Hej! Jag äger en välrenommerad salong i Stockholm som dagligen fylls av nöjda kunder. I veckan hade en kund sitt andra besök hos mig. Efter första besöket var hon extremt nöjd och gick in på våran sida på Reco.se och höjde mig till skyarna. I förra veckan var hon igen hos mig och vi pratade väl och länge om hennes hår som var väldigt skört sen tidigare behandl och vi Kom överens om en enklare behandling denna gång och något mörkare för att förlänga hållbarheten. Sagt och gjort och resultatet blev som förväntat. Vid kassan uttrycker kunden att hon inte är helt nöjd och att hon tycker att det känns lite för mörkt. Jag erbjuder mig där och då att korrigera det men hon avböjer och säger att vi ska ta det vid nästa tillfälle som hon bokar in då.Hon betalar och går ifrån salongen.Någon dag senare upptäcker jag att hon ändrat sin recension om mig och salongen till en väldigt snedvriden och otrevlig version där hon även utrycker att jag varit arrogant och otrevlig och ifrågasätter hur jag kan ta betalt.Jag svarar henne artigt, proffesionellt och trevligt. Efter det rasar mailen in där hon är fruktansvärt otrevlig. Hon anklagar mig för att ha orsakat en allergisk reaktion och att jag är den värsta frisör hon någonsin varit hos. Hon anklagar mig för att ha förstört hennes hår vilket inte är möjligt. Jag erbjöd henne pengarna tillbaka för att bli av med henne men hon ger sig inte. Vad är mina rättigheter? Finns liknande recensioner hon gjort på andra företag...
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Jag tolkar ditt ärende enligt följande. Du äger en frisörsalong och har fått problem med en kund som har recenserat dig på nätet och på ett sätt som enligt din mening inte är sanningsenligt. Vid ett besök hos dig uttryckte denne ett visst missnöje över resultatet av en behandling varför du erbjöd kunden att korrigera det inträffade. Du har sedermera också, efter flertalet negativa värdeomdömen, erbjudit personen i fråga pengarna tillbaka, vilket dock såvitt jag förstår inte har accepterats av kunden. Istället fortsätter lämnandet (spridandet?) av de felaktiga uppgifterna och du undrar därför vad som gäller i det här avseendet. Vad den ifrågavarande kunden egentligen är ute efter framgår dock inte riktigt av din ärendebeskrivning.

Glädjande är därför att du också har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar. Fokus nedan kommer att ligga på de aktuella anklagelserna. Övriga delar, såsom vad kunden egentligen har för avsikt med sitt agerande, får hänskjutas till vårt kommande telefonsamtal. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.

Brottsbalken (BrB).

Rättegångsbalken (RB).

Kundens gärningar kan vara straffbara och de brott som torde ligga närmast till hands i den nu uppkomna situationen är förolämpning alternativt förtal. Som ett kort svar på frågan avseende dina rättigheter som privatperson (och inte i egenskap av näringsidkare) är det naturligtvis så att du inte ska behöva tåla att brott riktas mot dig. Om några sådana föreligger har jag dock svårt att säga någonting om så här långt varför såväl förolämpning som förtal kommer att behandlas relativt ingående härnäst.

Förolämpning, vad gäller?

I 5 kap. 3 § 1 st. BrB sägs att den som, i annat fall än som avses i 1 eller 2 § (som reglerar brotten förtal och grovt förtal), riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan döms, om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet, för förolämpning till böter. Och i lagrummets (lagparagrafens) andra stycke uttalas vidare att om brottet är grovt, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Med förolämpning i straffrättslig kontext avses en handling som uteslutande är ägnad (menad/åsyftad) att såra någon annans självkänsla, vilket kan bestå i skällsord, nedsättande kommentarer, beskyllningar, föraktfulla gester, förödmjukande imitationer och andra dylika gärningar. Notera dock att brottsoffret måste uppfatta gärningsmannens budskap varför det i lagens mening inte går att förolämpa någon om inte uttalandet eller beteendet riktas direkt mot den person som är tänkt att utsättas för den kränkande gärningen. Ett spridande av negativa uppgifter till tredje man (utomstående personer), utan att den angripne lägger märket till detta, utgör alltså inte en förolämpning, men kan naturligtvis omfattas av andra straffbestämmelser som exempelvis förtal, 5 kap. 1 § BrB (se nedan).

Vid bedömningen av om en gärning utgör en förolämpning tas inte bara hänsyn till den angripnes (din) subjektiva upplevelse utan även faktorer som parternas relation, eventuella tidigare språkbruk och yrken kan beaktas. Det handlar följaktligen om att en i viss mån objektiv betraktelse görs av händelseförloppet, brottsoffrets egen uppfattning ensamt duger inte alltid för att kunna avgöra vad som egentligen utgör en straffbar handling (se prop. 2016/17:222 s. 74 f.). På ren svenska innebär det nu sagda att personer inte sällan kan bete sig riktigt illa utan att det får några straffrättsliga konsekvenser. Avgörandet NJA 2004 s. 331 kan nämnas som ett exempel på när yrket ibland kan få bäring på rättsliga bedömningen. I det här rättsfallet hade en person i samband med ett polisingripande uttalat skällsord riktade mot poliserna, vilket inte ansågs tillräckligt för att konstituera brottet förolämpning eftersom det hos poliser vid utförandet av tjänsteåtgärder av straffprocessuell natur (exempelvis vid ett frihetsberövande) bör finnas en viss tolerans mot den ilska som personer kan komma att uppvisa vid ingripandesituationer. Men som frisör och egen företagare tillhör du inte någon yrkesgrupp som borde kunna tåla mer. Slutligen ska tilläggas att förolämpning är ett uppsåtligt brott, vilket betyder att fordras uppsåt (avsikt) hos gärningsmannen. Om denne av misstag eller av oaktsamhet (vårdslöshet) skulle agera i enlighet med lagtexten, men inte har för avsikt att kränka brottsoffret går vederbörande fri från ansvar.

Förtal, vad gäller?

I 5 kap. 1 § 1 st. BrB stadgas att den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning dömes för förtal till böter.

Om det har lämnats en uppgift till tredje man, det vill säga till någon annan, en eller flera personer, avsett att utsätta någon för andras missaktning kan ett förtalsbrott vara begånget. Det krävs alltså inte någon större spridning. Endast ett påstående, vilket är så bestämt att dess sanningshalt kan prövas, är att betrakta som en uppgift på det sätt som föreskrivs i lagtexten. Med att en uppgift lämnas avses exempelvis en spridning av uppgifter genom tal eller skrift. Mot detta står envars grundlagsskyddade yttrandefrihet varför en person som har lämnat en kränkande uppgift kan gå fri från ansvar om denne var skyldig att uttala sig (till exempel i ett vittnesförhör) eller om det av andra skäl och med hänsyn till omständigheterna kan anses ha varit försvarligt att lämna uppgiften. Om så har varit fallet här kan jag inte uttala mig om, men utifrån den information som finns tillgänglig i nuläget framstår det som osannolikt.

Vid den här prövningen sker också en så kallad sanningsbevisning, vilket betyder att uppgiftslämnaren måste visa att informationen var sann eller att denne i vart fall hade skälig anledning att tro att så var fallet. Av det föregående framgår alltså att det är gärningsmannen som åläggs bevisbördan avseende sanningshalten, vilket är något ovanligt i en brottmålsprocess (normalt sett är det åklagaren som bär bevisbördan). Notera dock att alla negativa uppgifter som lämnas om en person inte nödvändigtvis behöver utgöra förtal. Detta innebär att en uppgift som förvisso kan framstå som negativ för den utpekade men avser handlingar eller egenskaper som objektivt sett är vanliga eller mindre klandervärda inte kommer att rymmas inom den ovan angivna brottsbeskrivningen i 5 kap. 1 § 1 st. BrB. Uppgifterna i fråga måste helt enkelt vara av allvarligare slag.

Ett exempel på att det ofta är tillräckligt med ett någorlunda bestämt uttalande och ett innehåll som är ägnat att utsätta någon för annans missaktning är Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1987 s. 336. I det här rättsfallet ansågs ett negativt värdeomdöme av en personalledare ha varit tillräckligt bestämt för att kunna utgöra förtal. Men huruvida det verkligen är något brott begånget mot dig låter jag vara osagt i skrivande stund.

Kan (ska) du göra en polisanmälan?

Både förolämpning och förtal är brott som inte lyder under allmänt åtal, vilket innebär att en åklagare inte är skyldig att väcka åtal (jfr 20 kap. 3 och 6 §§ RB). De här brotten är istället så kallade målsägandebrott (målsägande = brottsoffer), vilket stadgas i 5 kap. 5 § 1 st. BrB där det bland annat sägs att brott som förolämpning och förtal inte får åtals av någon annan än målsäganden (du) själv. Om brottet riktar sig mot någon som är under 18 år eller om det anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser vissa i lagen specifikt angivna ärekräkningsbrott kan dock en åklagare väcka åtal, vilket då kommer att föregås av en sedvanlig förundersökning hos polisen. Sammanfattningsvis kommer du med största sannolikhet att behöva driva det här ärendet själv varför det korta svaret på den här frågan lyder att du naturligtvis alltid har rätt att göra en polisanmälan, men att denna förmodligen inte kommer att resultera i någon förundersökning.

Notis: HD styr rättspraxis på straffrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Jag är medveten om att redogörelsen ovan blev ganska så generell till sin karaktär, men en uttömmande genomgång kändes nödvändig för att kunna få ett så gott underlag som möjligt inför din kommande telefonrådgivning. En ingående redogörelse var också behövlig av det enkla skälet att gränsdragningen mellan vad som är tillåtet och vad som kan utgöra ett brott på det här området ofta är långt ifrån självklart. Men sammantaget går det, i och för sig helt beroende på vad kunden exakt har uttalat, möjligen att argumentera för att du har blivit utsatt för något form av ärekränkningsbrott.

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.

Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Eftersom du har betalat för ett Express24-ärende misstänker jag att du önskar en ganska så skyndsam återkoppling. Jag kommer därför att ringa dig redan nu på tisdag den 2/2 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.

Notera dock att vi på straffrättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några straffrättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en brottmålsbyrå.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,

Jacob Björnberg
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Ärekränkning, 5 kap. BrB (1194)
2021-04-30 Förtal och brott mot frihet och frid
2021-04-30 Falska anklagelser
2021-04-30 Uthängd på en hemsida
2021-04-30 När är ett förtalsbrott begånget?

Alla besvarade frågor (92130)