Vem har rätt till arv när efterlevande make avlider?
B avlider 2015, han är gift med M men de har inga gemensamma barn. M har ett barn sedan tidigare.
M har nu avlidit. Ska B:s syskon (efterarvingar) ha ut arvet efter honom, enligt hans behållning i bouppteckningen och sedan ärver M:s barn henne?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Utredning
Då inte annat framkommer utgår jag i svaret från att det inte finns något testamente utan att ärvdabalkens regler är tillämpliga fullt ut.
När B avled 2015 ska det ha gjorts en bodelning mellan honom och M. B:s andel i bodelningen utgjorde kvarlåtenskapen efter honom. Då B och M var gifta ärvde M honom i enlighet med ärvdabalkens regler. Gemensamma barn ärver när efterlevande make avlider, medan eventuella särkullbarn hade haft rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). Makarna B och M hade inga gemensamma barn vilket innebär att M ärvde kvarlåtenskapen efter B. M ärvde B med fri förfoganderätt. Den fria förfoganderätten innebär att M fått lov att spendera arvet efter B, sälja det, skänka bort det; däremot inte testamentera bort det.
När M nu avlidit har B:s efterarvingar ur första eller andra arvsklassen rätt till efterarv. Första arvsklassen utgörs av B:s bröstarvingar dvs. barn, barnbarn osv. Andra arvsklassen består av B:s föräldrar och syskon. Är B:s föräldrar inte i livet har syskonen rätt till efterarv vid M:s bortgång. Det är inte en viss summa som tillfaller B:s efterarvingar utan en andel. Som huvudregel har B:s efterarvingar rätt till hälften av boet efter M (jfr 3 kap. 2 § ÄB). Som undantag till huvudregeln finns om M skulle skänkt bort en stor del av kvarlåtenskapen efter B. Gåvor som är till nackdel för B:s efterarvingar kan innebära att dessa har rätt till kompensation (jfr 3 kap. 3 § ÄB). Ytterligare ett undantag är om boet ökat efter B:s frånfälle genom att M ärvt tillgångar eller förvärvsarbetat. I det fallet kan det innebära att det ökade värdet (s.k. förkovran) istället ska tillfalla M:s arvingar (jfr 3 kap. 4 § ÄB). När M nu avlidit kommer hennes kvarlåtenskap (som utgångspunkt hälften av boet, se ovan) att tillfalla M:s barn, om inte M har ett testamente som fördelar kvarlåtenskapen annorlunda (jfr 2 kap. 1 § ÄB).
Sammanfattningsvis har B:s syskon en rätt till efterarv vilket enligt huvudregeln utgör hälften av boet efter M. Om M skänkt bort en stor del av sina tillgångar kan det innebära att B:s arvingar måste kompenseras och att M:s arvingar får mindre. Om M har ökat boets värde genom att hon erhållit arv eller förvärvsarbetat ska förkovran istället tillfalla hennes arvingar. Om M inte har något testamente kommer kvarlåtenskapen efter henne att i första hand tillfalla hennes barn som är bröstarvinge och i första arvsklassen.
Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.
Med vänliga hälsningar,
