Vem har rätt att till arv efter min svägerska när hon dör?

2020-11-21 i Arvsordning
FRÅGA
Min broder dog för ett år sedan och hans fru ärvde honom. Han och hans fru har inga barn. Hans fru lever. Hans fru har en broder i livet, med fru och 2 barn.När min svägerska avlider, vem ärver henne. Hon har troligtvis inte skrivit något testamente.Själv är jag gift och har 2 barn.Det ovan beskrivna är hela släkten.Mvh
SVAR

Hej!

Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.

Mina utgångspunkter

Jag tolkar det du har skrivit som att varken dina föräldrar eller din svägerskas föräldrar lever längre.

Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) i mitt svar.

Din svägerskas bror ärver henne, men du har rätt att ärva din bror i efterhand

Det är din svägerskas bror som ärver henne när hon dör (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Skulle han då vara avliden är det istället hans två barn som ärver din svägerska (2 kap. 2 § andra stycket ÄB).

Du har dock rätt att ärva din bror i efterhand när din svägerska har dött, vilket kallas för efterarv (3 kap. 2 § första stycket ÄB).

Din svägerskas arvsrätt som maka är nämligen bara gällande så länge hon är i livet. När hon dör ska arvet efter din bror gå till hans arvingar, inte ärvas av hennes arvingar.

Du är din brors enda arvinge och därför är det du som har rätt till efterarvet (3 kap. 2 § första stycket och 2 kap. 2 § andra stycket ÄB).

En viss andel av din svägerskas tillgångar utgör ditt efterarv

Du kommer att ha rätt till en viss andel av din svägerskas tillgångar när hon dör, vilket betraktas som arvet efter din bror – ditt efterarv. Andelen baseras på en så kallad efterarvskvot.

Efterarvskvoten anger hur stor andel som arvet efter din bror utgjorde av din svägerskas totala tillgångar efter hans död. Du har rätt till en lika stor andel av hennes tillgångar när hon dör (3 kap. 2 § första och tredje stycket ÄB).

Som exempel kan vi säga att din svägerska ärvde 100 000 kronor efter din bror och att hennes egna tillgångar också uppgick till 100 000 kronor vid tillfället. Hennes totala tillgångar var då 200 000 kronor, varav hälften kom från arvet efter din bror. Efterarvskvoten är därmed 1/2, eftersom arvet på 100 000 kronor utgjorde hälften av hennes totala tillgångar på 200 000 kronor. Det medför att du i detta exempel får rätt till hälften (1/2) av hennes tillgångar när hon dör, även om tillgångarna har ökat i värde.

Din svägerskas bror ärver sedan resten av hennes tillgångar.

Sammanfattning

När din svägerska dör kommer hennes bror att få ärva henne. Lever han inte längre är det istället hans två barn som har rätt till arvet istället.

Även du har dock rätt till en viss andel av din svägerskas tillgångar när hon dör. Det beror på att du ska få ärva din bror i efterhand genom ett så kallat efterarv. Resten av din svägerskas tillgångar går sedan till hennes bror i arv.

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.

Med vänliga hälsningar,

Johanna Persson
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Arvsordning (1525)
2020-11-27 Har efterlevande makes arvingar rätt till arv från den först avlidne?
2020-11-26 Fördelning av arv
2020-11-26 Vem ärver vid efterarv?
2020-11-23 Kommer jag att ha någon rätt till arvet efter min farfar när han går bort?

Alla besvarade frågor (86533)