Vem har arvsrätt efter gift par vars bröstarvinge avlidit före ena makan? Kan hustrun testamentera allt till sin släkt?

Question

Ett gift par med ett biologiskt barn. Mannen avlider först. Barnet avlider som nr2. Kvinnan avlider sist. Vem ärver, kvinnans eller mannens syskonbarn? Kan kvinnan testamentera allt till sin släkt?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Var är problemet?
Frågan rör vad som gäller arvsrättsligt när efterlevande maka avlider efter bröstarvinge. Hur ska kvarlåtenskapen fördelas? Frågan gäller även om efterlevande maka kan testamentera allt till sin sida av släkten. Jag tolkar frågan som att det biologiska barnet är ett gemensamt barn och inte ett särkullsbarn.

Utredning
Hur arv ska fördelas regleras i ärvdabalken (ÄB).

Finns testamente gäller följande:

Finns det ett testamente? Om ja, har maken upprättat ett eget testamente? Ett testamente ska tolkas med utgångspunkt i testatorns verkliga vilja, alternativt vad testatorn kan antas ha velat. För att testamente ska vara giltigt uppställs krav på att det ska vara skriftligt, undertecknat och bevittnat av sk. solennitetsvittnen (10 kap. 1 § och 10 kap. 4 § ÄB). Om formkraven för testamentet inte är uppfyllt är testamentet ogiltigt (13 kap. 1 § och 14 kap. 5 § ÄB). Finns ett inbördes testamente? Ett testamente ska tolkas med ledning av testatorns verkliga vilja, alternativt vad testatorn kan antas ha velat. Det inbördes testamentet kan fritt återkallas av var och en av testatorerna (till den del som angår dennes egna förordnande). Detta gäller även efter makens död, dvs. har makan inte genom inneha den avlidnes testamente förlorat rätten att återkalla sitt egna förordnande. Om efterlevande hustru efter mannens död ger en ändrad föreskrift om vad som ska ske med hennes kvarlåtenskap påverkar det inte giltigheten av vad mannen har bestämt avseende hans kvarlåtenskap. Den efterlevande makan kan dock inte ändra i testamentet hur hans kvarlåtenskap ska fördelas. Även om det finns ett testamente har giftorätten företräde framför testationsrätten, dvs. en gift person kan genom testamente endast förfoga över halva värdet av makarnas gemensamma gods. Detta även om testator äger mer än gemensamt gods till ett högre värde än sin make/maka. Om testator förordnat över hela sin egendom och det sedan visar sig att en del av den kommer tillfalla efterlevande make vid bodelningen kan testamentet bara verkställas fullt ut om efterlevande make begär att vardera make ska behålla sitt gemensamma gods (12 kap. 2 § ÄB).

Finns det inte testamente gäller följande:

I det fall det inte finns ett testamente att fördela kvarlåtenskaperna utefter kollar man om det finns några legala arvingar. Det framgår av frågan att bröstarvingen avlidit före makan. Frågan gällde specifikt om kvinnans eller mannens syskonbarn har arvsrätt. Kvinnans och mannens syskonbarn har arvsrätt om det ej finns bröstarvingar (vilket är fallet här då barnet ej är vid livet), ej finns någon mor eller far vid livet, och ej finns några syskon/halvsyskon till kvinnan eller mannen vid livet (2 kap. 1-2 § ÄB). Syskonbarnen träder in ni syskonens ställe och ärver mannens eller kvinnans kvarlåtenskap. Om det inte finns ett testamente att ta hänsyn till och kvarlåtenskapen fördelas utefter den legala arvsordningen ärver kvinnan efter maken endast med fri förfoganderätt (3 kap 1 § ÄB). Med detta menas att kvinnan kan sälja egendom som denne ärvt av maken men inte testamentera bort den. Detta med anledning av att första och andra arvsklassen har rätt till efterarv (3 kap. 2 § ÄB), dvs. syskonbarnen i detta fallet. Alltså kan kvinnan inte testamentera bort allt till sin sida av släkten.

Slutsats:
Vem som ärver beror på om det finns ett testamente efter maken eller inte. Vid tolkningen av ett testamente tar man ledning av testatorns verkliga vilja. I det fall det inte finns ett testamente efter maken fördelas kvarlåtenskaperna efter den legala arvsordningen. Om det inte finns fler bröstarvingar, mor eller far vid livet och syskon är avlidna träder syskonbarnen i syskonens ställe och ärver mannens och kvinnans kvarlåtenskaper. Kvinnan kan testamentera all sin egen kvarlåtenskap till sin släkt. Dock kan kvinnan inte testamentera bort allt makens kvarlåtenskap till sin släkt då hon enbart innehar det med fri förfoganderätt och inte äganderätt. Detta med anledning av att legala arvingarna har rätt till efterarv.

Hoppas mitt svar var till vägledning. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!

Vänligen,