Vem ansvarar för skador ens barn orsakar i skolan?
Hej!
Vår son har i affekt under skoltid slagit sönder ett fönster genom att kasta en stol mot fönstret. Han hade under veckan det hände haft flera jobbiga möten och information från skolan som påverkat honom negativt. Vi har bett om en utredning för autism och skolan är väl medveten om hans situation.
Nu har vi fått veta att vi ska betala fönstret, drygt 16 000 kronor. Vi är beredda att göra det eftersom vi inte vill att det ska drabba de andra barnen negativt att pengar i skolans budget som kan användas på annat sätt tas till detta. Men vi skulle vilja veta om ett sådant här krav är ett skadestånd enligt kap 3 paragraf 5 i skadeståndslagen och att vi därför bara skulle behöva betala 1/5 prisbasbelopp vilket vi räknat ut skulle vara 8 960 kronor? Om vi skulle hävda denna "rätt" räcker det då att hänvisa till skadeståndslagen?
Det känns inte osannolikt att fler skador skulle kunna uppstå under hans skolgång. Tolkar vi lagen rätt om det med 1/5 prisbasbelopp gäller varje enskilt tillfälle och sak? Finns det någon övre gräns totalt sett?
Är det någon generell skillnad för att det hänt i skolan mot om det hänt på fritiden?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Det blir ett ganska långt svar på vad som kan tyckas vara en kort fråga men för att göra det så tydligt som möjligt kommer jag att gå igenom de olika delarna genomgående.
Angående 3 kap. 5 § Skadeståndslagen
3 kap. 5 § säger att föräldrar ska ersätta person- och sakskador som deras barn orsakar genom brott. Ett krossat fönster är ett typexempel på en sakskada.
Med brott avses att det ska föreligga en straffbar handling. Barnet behöver alltså inte vara straffmyndigt utan man tittar på om själva handlingen är straffbar, detta gäller även om det har skett på grund av oaktsamhet. Den straffbara handlingen är i detta fall skadegörelsen av fönstret. Brott förutsätter vanligen uppsåt men kan även aktualiseras då det föreligger vårdslöshet. Rekvisiten i 3 kap. 5 § är därmed uppfyllda. Vidare framgår det mycket riktigt att föräldrarnas ansvar är begränsat till 1/5 av det prisbasbelopp som gäller för det aktuella året. Om barnet står under vårdnad av två föräldrar gäller begränsningen på 1/5 av prisbasbeloppet för dem gemensamt. Någon övre gräns finns inte då begränsningen gäller för varje enskilt skadetillfälle.
Ansvaret och begränsningen på 1/5 gäller för varje enskilt skadetillfälle. Hur många skador som har uppkommit är inte av betydelse. Istället tittar man på händelseförloppet för att se om det har förekommit ett eller flera händelseförlopp. T.ex. så är en anlagd brand som har orsakat flera skador att se som ett händelseförlopp.
I skolan eller på fritiden
Enligt 6 kap. 2 § FB har föräldrarna en tillsynsplikt över sina barn. Dvs. se till så att barnen är under tillsyn och inte orsakar skador. När man lämnar sitt barn på t.ex. skola eller förskoleverksamhet är det att se som att föräldrarna lämnar över tillsynsplikten till skolans personal. Alla skador som barnet orsakar på fritiden ansvarar ni för eftersom ni då har en tillsynsplikt.
Skador som orsakas under skoltiden får bedömas i varje enskilt fall. Skolan tar visserligen över tillsynsplikten men det vore orimligt att förvänta sig att de ansvarar för alla eventuella skador som kan uppkomma. Man får därför titta på varje enskilt fall. Skulle skadan vara orsakad genom brott är föräldrarna ansvariga oavsett överlämnad tillsynsplikt eller ej. Den frågan för oss in på barnets ansvar för eget vållande enligt 2 kap. 4 § Skadeståndslagen.
Barnets egna vållande
I och med 3 kap. 5 § SKL (Skadeståndslagen) har visserligen föräldrar getts ett så kallat principalansvar för skador som deras barn orsakar genom brott. Huvudregeln inom skadeståndsrätten är dock att man ansvarar för eget vållande.
2 kap. 1 § SKL säger att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar sakskada ska ersätta skadan. 2 kap. 4 § SKL reglerar när barn under 18 år vållar en skada. Bestämmelsen säger att den som vållar skada (sådan skada som avses i 2 kap. 1 §) innan han har fyllt 18 år ska ersätta skadan i den mån det är skäligt med hänsyn till dennes ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden och omständigheter.
Även om ni som föräldrar ersätter skadan enligt 3 kap. 5 § kan alltså ert barn bli skadeståndsskyldigt. Utan att veta ålder eller närmare förutsättningar torde det ändå vara så att omständigheterna talar för att skadeståndsbeloppet kommer att jämkas rätt kraftigt, hur mycket är omöjligt att säga (ni behöver fortfarande betala 1/5 av prisbasbeloppet). Hänsyn tas som sagt till ålder och utveckling, misstänkt autismspektrum leder sannolikt till att beloppet jämkas. Här kan skolans tillsynsplikt spela in. För att ta ett extremt exempel:
Barnen på en skola tillåts på rasterna att spela fotboll på ett område där det finns många närliggande fönster som kan skadas. Det är inte osannolikt att en boll kan komma att krossa ett fönster under spelets gång. I detta fall skulle antagligen ett skadeståndsanspråk grundat på eget vållande enligt 2 kap. 4 § jämkas till 0 kr då skolan brustit i tillsynen. Det säger sig självt att en vuxen människa inser risken som föreligger medan ett barn kanske inte gör det. Sådana omständigheter kan spela in i bedömningen.
Slutsats
Ni har tolkat 3 kap. 5 § SKL korrekt, det finns en begränsning på 1/5 av prisbasbeloppet. Begränsningen gäller per varje enskilt skadetillfälle och man tittar då på hur många händelseförlopp som föreligger. Någon övre beloppsbegränsning för vad man sammanlagt kan få betala under årens lopp finns inte, förutom nämnda begränsning om 1/5 som gäller per tillfälle. Barn kan bli skadeståndsansvariga för eget vållande enligt 2 kap. 1 § och 2 kap. 4 § men ofta jämkas dessa belopp med hänsyn till ålder och utveckling, omständigheter m.m.
Det kan spela roll om skadan orsakas på fritiden eller under skoldagen, när det gäller skador orsakade av brott görs dock ingen skillnad.
Kolla med försäkringsbolaget om ni eventuellt kan få ersättning. En tecknad ansvarsförsäkring kan ofta täcka sådana här händelser.
Hoppas att du fick er fråga besvarad och att det var tydligt och förståeligt. Tveka inte att höra av dig igen om du har några funderingar!
Vänligen,