FrågaSTRAFFRÄTTBrott mot frihet och frid, 4 kap. BrB30/07/2022

Vad utgör ett ofredande?

Hej, måste det bevisas att en gärning är ägnad att utsätta den utsattes frid på ett kännbart sätt för att det ska räknas som ofredande, dvs kan en person som upprepade gånger utsatt en annan för störande kontakter komma undan från ofredande ifall personen skriver till den utsatte att syftet med kontakterna som den utsatte tyckte var störande inte var att störa den utsatte? Den utsatte har flera gånger skriftligt som det finns bevis på bett personen att sluta skriva men personen fortsatte. Blir det ord mot ord för att det inte går att bevisa att personen ville kränka den utsattes frid eller är detta ett ofredande?

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

För att besvara din fråga behöver vi kika i 4 kap. 7 § Brottsbalken. Bestämmelsen anger att den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande. 

I det här fallet är det alltså rekvisitet störande kontakter som blir aktuellt. Enligt lagstiftaren är det inte bara kontakter vid fysiska sammanträffanden utan även via t.ex. internet som omfattas. Därmed ska alltså en situation då en person utsätter någon för störande kontakter via t.ex. sms eller Facebook kunna omfattas av bestämmelsen. Kontakterna kan vara störande antingen på grund av sitt antal eller på grund av när och hur de sker. De ska alltså göras en bedömning i varje enskilt fall. 

För att en person ska kunna göra sig skyldig till ofredande ska (precis som du nämner) gärningen vara ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt. Det innebär i princip samma sak som att personen som begår brottet har uppsåt, dvs. gör det med flit. Uppsåtsbedömningen är i många fall mycket komplicerad att göra. Det är inte så enkelt som att enbart att gärningspersonen skriver att denne inte har syfte att kränka den utsattes frid så har denne automatiskt inte uppsåt till gärningen. Eftersom det aldrig går att veta vad en gärningsperson tänker eller vilket uppsåt personen faktiskt haft gör man i de flesta fall uppsåtsbedömningen bland annat utifrån vad en person "borde ha insett" och hur en person typiskt sett tänker och agerar. Det innebär alltså att även om personen säger att den inte har uppsåt kan det genom en bedömning av personens agerande bedömas att denne trots det har haft uppsåt till gärningen.


Svaret på din fråga är ja, det du beskriver kan utgöra ett ofredande. Enbart att personen skriver att syftet med kontakterna inte är att ofreda gör inte att det inte anses vara ett ofredande. Om personen som blivit utsatt har bevis i form av sms/liknande där denne bett personen sluta kan detta vara fördelaktigt om personen skulle välja att gå vidare med en polisanmälan. Vad som sedan händer, hur bevisen kommer att värderas osv. är svårt för mig att besvara enbart med de uppgifterna du har lämnat.. Jag tänker att ett första steg är att kontakta polisen på 11414 och göra en polisanmälan. Det är sedan upp till polis och åklagare att utreda brottet till den grad det krävs och bedöma kring huruvida agerandet faktiskt varit brottsligt eller inte och om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal.


Jag hoppas du fått svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar, 

Evelina OlssonRådgivare