Vad räknas som lön?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Det måste redan nu framhållas att det inte finns något givet svar på din huvudsakliga fråga. Det saknas nämligen en allmän civilrättslig legaldefinition av begreppet lön. Möjligen kan viss vägledning hämtas från inkomskattelagen (IL) och de regler som gäller för de olika inkomstslagen. Och bestämmelserna avseende just inkomstslaget tjänst återfinns i 10-12 kap. IL. Vidare kan lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL) i viss mån behöva beaktas vid behandlingen av ditt ärende.
Lönebegreppet - Vad gäller?
Av 10 kap. 1 § 1 st. IL framgår att till inkomstslaget tjänst räknas inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital. Vidare sägs, i 11 kap. 1 § 1 st. IL, att löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som intäkt. Utifrån ett inkomstskatterättsligt perspektiv synes lagstiftaren här ha valt att särskilja ”löner” från sådant som i övrigt omnämns i den aktuella bestämmelsen. Och eftersom semesterersättning inte tas upp explicit torde den typen av ersättning sortera under ”alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst”. Ovanstående talar således för att semesterersättning sannolikt inte utgör en del av den sedvanliga månadslönen. Men huruvida man ovillkorligen kan utgå ifrån ett sådant synsätt även på civilrättens område låter jag dock vara osagt i skrivande stund.
När det sedan gäller den civilrättsliga (arbetsrättsliga) aspekten av lönebegreppet och den nu uppkomna situationen kan följande anföras. Inledningsvis behöver det dock återigen noteras att din fråga inte är lagreglerad. Men brukligt på arbetsrättens område och beträffande anställningsavtal är att den överenskomna ersättningen som ska utgå som månadslön är ett belopp som är angivet exkl. semesterersättning. Annars brukar detta uttryckligen framgå av avtalet. Samtidigt ska sägas att hela ditt ärende i grunden handlar om avtalstolkning och det ankommer i praktiken på dig och din motpart, dvs. formellt din tidigare arbetsgivare, att försöka att göra upp i godo. Om det på grund av låsta positioner framstår som omöjligt kommer den här frågan att behöva hänskjutas till domstol.
Avtalstolkning - Vad gäller?
Avtalsfriheten är tämligen långtgående i Sverige varför det också står parterna fritt att godtyckligt diktera villkoren. Och i grunden handlar avtalstolkning om att försöka utröna just den gemensamma partsviljan. Men när individuella förhållanden inte kan fastställas eller ge ledning måste tolkningen eller preciseringen av avtalsvillkoren bygga på objektiva grunder, vilket sker genom att utgå från avtalets faktiska ordalydelse, alltså genom en rent lexikalisk (språklig) tolkning. Om ordalydelsen ger utrymme för olika tolkningar eller inte alls lämnar något tydligt besked behöver andra relevanta tolkningsdata användas, exempelvis en ändamålsenlig tolkning. Med en sådan metod tolkas ett eller flera avtalsvillkor mot bakgrund av avtalets syfte och avtalets andra bestämmelser. Avtalet betraktas med andra ord som en sammanhängande helhet och ska då framstå som logiskt utformad.
Inträffade omständigheter efter avtalsslutet kan också få bäring på den rättsliga bedömningen. Under förutsättning att parterna efter avtalsslutet har handlat utifrån (och följt) vissa givna (nya) villkor och/eller underförstådda (tysta) överenskommelser kan detta ofta jämställas med en justering av det tidigare ingångna avtalet som samtliga då kommer anses ha samtyckt till. Andra relevanta tolkningsdata kan också vara avtalets systematik och det aktuella avtalsvillkorets samband med övriga villkor, bakgrunden till regleringen, avtalsföremålets natur och ibland även parternas ställning, jfr Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 2010 s. 559. Vidare kan avtalet enligt den s.k. oklarhetsregeln komma att tolkas till nackdel för den part som har formulerat avtalstexten eller det specifika villkoret. Slutligen förtjänas också att säga att man på avtalsrättens område inte sällan brukar utgå ifrån att den som ger en motpart befogad anledning att tro att ett visst rättsförhållande föreligger och dessutom inser att motparten felaktigt har uppfattat avtalet på ett visst sätt (och utan att protestera och medvetandegöra motparten om att denne felaktigt har tolkat avtalet) blir bunden av motpartens felaktiga bild av avtalsinnehållet.
Rättsligt bindande avtal uppstår för övrigt när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av båda parter, se 1 § AvtL. Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sunt servanda (avtal ska hållas). Men mer än så går inte att utläsa av avtalslagen, utan parterna, och i förlängningen en domstol är hänvisad till de ovan nämnda tolkningsmetoderna (redogörelsen är dock inte uttömmande). Det ska även tilläggas att handelsbruk, branschpraxis och sedvänja (lokal praxis på orten) brukar nyttjas av domstolar vid avtalstvister, vilket innebär att avtalet kommer att ses i ljuset av vad som är vanligt förekommande i en viss bransch eller på ett visst ställe, något som då sker genom att domstolen och/eller parterna inhämtar sakkunnigutlåtanden från olika bransch- och/eller intresseorganisationer. HD har anfört att det i allmänhet är naturligt att utgå från att ett avtalsvillkor ska fylla en förnuftig funktion och utgöra en rimlig reglering av parternas intressen, se avgörandet NJA 2001 s. 750. Att ta hänsyn till vad som är vanligt förekommande i en viss bransch eller på en specifik ort kan objektivt sett sägas ligga i linje med vad parterna vanligtvis har att förvänta sig, se domen i NJA 1989 s. 269 där HD tog fasta på vad branschorganisationer hade uttalat om hur en bestämmelse om borgen normalt sett tillämpades i branschen. Se också (och återigen) rättsfallet NJA 2001 s. 750 vari HD lät meddela att traditioner och gängse praxis måste beaktas när avtalsinnehåll ska tolkas och fastställas.
Notis: HD styr rättspraxis på straff- och civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Detta är egentligen helt öppet för diskussion. Men gissningsvis och utifrån det ovan sagda och med viss övervägande sannolikhet talar de nu aktuella omständigheterna för att din tidigare arbetsgivare trots allt har fog för sin uppfattning och att det, för att citera HD, torde vara tradition och gängse praxis på arbetsmarknaden generellt att semesterersättning inte brukar ses som en del av den ordinarie lönen, vilket i ditt fall i så fall innebär att den inte heller berättigar till någon pensionsavsättning. Och detta trots att semesterersättningen i praktiken fick karaktären av att vara en månadslön (slutlön).
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
