FrågaOFFENTLIG RÄTTÖvrigt04/12/2018

Vad kan vi göra när socialtjänsten begränsar umgänget med vår son?

Hej,vi är ett par som lever i registrerat partnerskap.Vi har en gemensam son på 16 månader som omhändertogs med stöd av lvu.Förvaltningsrätten gick på myndigheternas linje och faställde LVu t.Bakgrunden är att vi har brustit i skyddet då vi har grälat mycket och grannar har tillkallat polis.Samt att jag har missbrukat cannabis.Det har nu gått 6 månader och våran son har nu blivit familjehemsplacerad.Vi har tidigare haft umgänge 2 timmar varjevecka.Vi går nu på behandling för våld(ATV)samt så lämnar jag urinprov 2 gånger i vecka och styrker drognykterhet.Nu säger dem att umgängena skall plana ut.Har dem rätt att göra så?

Vi har ansökt om hemtagningsutredning.Och skall likaså överklaga placeringsbeslutet.

Vad är våra rättigheter samt vad menar socialtjänsten med det våga begreppet att det ska fungera över längre tid?

Tacksam för svar.

Förtvivlade föräldrar.

Lawline svarar

Hej, och stort tack för att ni har vänt oss till oss på Lawline med er fråga!


För att få svar på frågan så får vi gå in i Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om vård av unga (LVU) och kika.


Om jag har förstått det rätt så har er son blivit omhändertagen med stöd av LVU, på grund av förhållanden som finns i hemmet (LVU 2 §)


Vården av er son ska göras i enlighet med principen om barnets bästa

Det är socialtjänsten som bestämmer hur vården ska gå till, och var er son ska vistas under tiden (LVU 11 §). I alla beslut som socialtjänsten tar så ska principen om barnets bästa vara i fokus. I de beslut som tas om umgänge utgår socialtjänsten alltså kring vad de bedömer som bäst för er son (LVU 1 § 5 st, SoL 1 kap 2 §). Det är vanligtvis i enlighet med principen om barnets bästa att barnet ska få hålla kontakten med sina föräldrar, men det finns givetvis fall då det inte överensstämmer. Socialtjänsten har också ett ansvar för att se till så att er sons behov av umgänge med er som föräldrar tillfredsställs så långt som det är möjligt (LVU 14 §).


Socialtjänsten får i undantagsfall begränsa föräldrars umgängesrätt

Jag förutsätter i mitt svar att ni har fått er umgängesrätt till sonen reglerad genom en dom, ett beslut av en domstol eller genom ett avtal. Det ska alltså i regel inte finns några umgängesbegränsningar, om det inte finns en dom. Socialtjänsten får endast i undantagsfall göra begränsningar i föräldrarnas umgänge med barnet, och på så sätt inskränka den dom som finns. För att det ska få ske så måste det dock vara i enlighet med barnets bästa och att det överensstämmer med vad som behövs för vårdens ändamål (LVU 14 § 2 st 1 p). Att begränsa ert umgänge med sonen är alltså något som socialtjänsten får göra, om de anser att det behövs. Beslutet måste dock vara proportionerligt, och inte gå utanför vad som krävs för att barnet ska kunna få vården som behövs. Det är dock ett beslut som måste omprövas var tredje månad, för att se om det fortfarande ska gälla (LVU 14 § 3 st).


Jag vill alltså betona att socialtjänsten endast får gå emot en dom om umgänge i rena undantagsfall, vilket bland annat har fastställts av Justitieombudsmannen i ett rättsfall. Det är alltså mycket ovanligt att detta sker (JO:s beslut dnr 1309-2002).


Ett beslut om att begränsa umgänget kan överklagas

Ett beslut om att begränsa umgänget mellan barn och föräldrar är ett så kallat formellt beslut. Det innebär att ni kan överklaga beslutet till Förvaltningsrätten, vilket du redan verkar ha förstått (LVU 41 § 3 p). Rätten ska dessutom minst var sjätte månad överväga om vård enligt LVU fortfarande behövs, eller om vårdens inriktning och utformning bör förändras (LVU 13 § 1 st).


En hemtagningsbegäran innebär i princip att vården av er son ska upphöra

Ni kan göra en hemtagningsbegäran till Socialtjänsten. Detta innebär i princip att ni begär att vården av er son ska upphöra. Socialtjänsten måste då utan dröjsmål inleda en utredning av ärendet. Detta görs bland annat genom att de rådfrågar folk som är kunniga i frågor liksom denna, eller andra kontakter som behövs. Utgångspunkten är att utredningen ska ske snabbt, men senast inom fyra månader (SoL 11 kap 1 - 2 §). Om ett beslut om fortsatt vård då tas, så kan det överklagas till Förvaltningsrätten (LVU 41 § 1 p).


Jag är tveksam till om socialtjänstens argument är hållbara

Exakt vad socialtjänsten menar när de säger att "det ska fungera över en längre tid", vet jag dock inte. Jag tolkar det som att de möjligtvis ser det som att barnet kommer att vara familjehemsplacerad ett bra tag framöver, och att de därför vill anpassa barnet till detta. Om detta är tillräckliga argument för att göra det okej för socialtjänsten att gå ifrån en eventuell dom, är dock tveksam. Detta eftersom att det endast skulle ske i rena undantagsfall.


Sammanfattning

Socialtjänsten får i rena undantagsfall gå emot en dom och begränsa ert umgänge med er son, om det krävs för uppnå vårdens ändamål och är i enlighet med principen om barnets bästa. Det måste dock omprövas minst var tredje månad, och kan överklagas till Förvaltningsrätten. Om socialtjänsten vill dra in umgängesrätten endast på grund av att "det ska fungera över en längre tid", så kan man möjligtvis fundera kring om det är ett sådant undantagsfall som avses av JO. Det känns dock tveksamt.

Ni kan göra en anmälan om hemtagningsbegäran till socialtjänsten. De måste då göra en utredning av vad som ske inom fyra månader. Ett beslut om fortsatt vård kan sedan överklagas till Förvaltningsdomstolen.

Mina råd

Jag skulle i första hand rekommendera dig att ta kontakt med er sons socialsekreterare för att försöka reda ut situationen. Ni kan också ta kontakt med socialsekreterarens chef. Ett annat alternativ vore att kontakta Inspektionen för vård och omsorg (IVO), då IVO har som uppgift att bland annat övervaka Socialtjänsten och se till så att brister rättas till. De har dock inte makt att ändra ett beslut.

Om ni skulle vilja ha hjälp med att överklaga eller annan mer ingående rättslig hjälp i ärendet, så skulle jag rekommendera dig att ta kontakt med våra duktiga jurister på info@lawline.se.


Tills vidare hoppas jag att jag har kunnat hjälpa till, och att hela situationen löser sig på bästa sätt.


Med vänliga hälsningar,

Mikaela Berglind MäkinenRådgivare
Vi använder Cookies
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. För att anpassa dina cookie-inställningar, vänligen klicka på “Mer information”