Vad kan man göra om man blivit uthängd på nätet?
Hej.
En nära vän till mig blev stämd och åtal väcktes för ett ganska allvarligt brott som ska ha skett förra året. Bara någon dag efter stämningsansökan lämnades in dök det upp en tidningsartikel som beskrev brottet som skett.
En vecka senare började folk kontakta min vän med anonyma konton på facebook där hon blev hotad och i sms samt många uppringda samtal mitt i natten från dolda nummer där folk ringde upp konstant och la på. Det visade sig att hon hade blivit uthängd med sitt namn, personnr och fulla adressuppgifter på flertalet ställen online. (Detta är alltså innan hon ens blivit kallad till domstol!). Hennes namn fanns inte med i tidningsartikeln men någon lyckades alltså att spåra upp och hänga ut henne ändå. (Allt har skett från anonyma konton).
Är något av det som skett olagligt? Förutom olaga hot, kan tidningen eller hemsidorna ha gjort sig skyldiga till brott? Går det ens att göra något åt detta? Är det inte helt sjukt att man kan bli uthängd på detta sätt innan man ens blivit dömd framför en domstol? Jag har ringt upp tingsrätten och frågat om man kan få ut namn på de som hämtat ut handlingarna men detta sparas tydligen inte? Känns som om detta är straffstock 2.0 men med en jävligt dålig uppdatering, nämligen att man inte kan se vilka som hånar en.
Min vän mår som sagt extremt dåligt och jag försöker göra allt för att hjälpa henne.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline.
Din fråga består av ett par olika delfrågor, jag har delat upp mitt svar för att göra det mer överskådligt.
Har tidningen gjort sig skyldig till brott?
Det som en tidning utgivit i en fysiskt tryckt skrift omfattas av tryckfrihetsförordningen. Ett av de brott som en tidning kan göra sig skyldig till enligt tryckfrihetsförordningen är förtal (7 kap. 4 § 14). En tidning kan göra sig skyldig till förtal om den pekar ut någon som brottslig eller klandervärd eller annars lämnar uppgifter som kan utsätta den utpekade för andras ogillande. Ett utpekande kan anses ha skett även om personen inte nämns vid namn i artikeln. Det räcker att en tillräckligt vid krets personer förstår att artikeln handlar om en viss person.
Det kan utgöra förtal att sprida nedsättande uppgifter även om uppgifterna är sanna. Att en uppgift är sann blir bara relevant om det anses att publikationen var försvarlig på grund av att den rörde något av tillräckligt allmänintresse. Typiskt sett borde det krävas att den utpekade är en någorlunda offentlig person eller att den har en högt uppsatt position någonstans för att det ska vara motiverat att peka ut personens brottslighet (se exempelvis Högsta domstolens dom NJA 2003 s. 567). Särskilt innan en person har fått sin sak prövad i domstol borde det vara påkallat med stor försiktighet vad gäller utpekanden om brott.
Jag kan inte på förhand avgöra om tidningen i just det här fallet kan anses ha gjort sig skyldig till förtal, men det är eventuellt en möjlighet. Det ska tilläggas att om publikation skett på nätet så gäller yttrandefrihetsgrundlagen och inte tryckfrihetsförordningen men prövningen ser likadan ut.
Även om det inte går att hålla tidningen ansvarig i domstol så kan du alltid anmäla tidningen till pressombudsmannen. Detta kan eventuellt leda till att tidningen fälls i pressens opinionsnämnd.
Har personerna som hängde ut henne med namn och personuppgifter gjort sig skyldiga till brott?
Här är prövningen enklare. För det första gäller att enskilda privatpersoner i regel inte omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Istället görs bedömningen utifrån om förtal har skett mot bakgrund av yttrandefriheten i regeringsformen. Skyddet för yttrandefriheten enligt regeringsformen är något svagare än i de andra två grundlagarna. Dessutom kan det konstateras att ett tydligt utpekande skett i det här fallet.
Beroende på vad dom här personerna har skrivit kan dom dessutom ha begått andra brott. Om dom uppmanade andra att höra av sig till din vän med hotfulla meddelanden kan detta anses utgöra uppvigling (16 kap. 5 § Brottsbalken). Det svåra är inte att konstatera att de här personerna har gjort sig skyldiga till något brott utan snarare att hitta och ställa dem till ansvar. Det kan dock aldrig skada att upprätta en polisanmälan, även om chanserna att det leder till åtal eller dom tyvärr kan vara låga.
Kan man se vem som begärt ut allmänna handlingar?
I Sverige har vi något som kallas offentlighetsprincipen (2 kap tryckfrihetsförordningen). Utgångspunkten är att alla allmänna handlingar ska vara tillgängliga för var och en. Undantag gäller för vissa särskilt känsliga handlingar som beläggs med sekretess. På grund av offentlighetsprincipen så får inte myndigheter ställa upp mer hinder än vad som är absolut nödvändigt för att någon ska få ut en allmän handling. Bland annat så gäller att man som ansökande i princip inte ens behöver uppge vad man heter eller varför man vill ha ut handlingen (2 kap. 14 § tredje stycket). Någon registrering av vem som begär ut allmänna handlingar sker alltså inte.
Vad kan ni göra nu?
Tyvärr är det mycket svårt att komma åt den här typen av beteenden som sker anonymt på nätet. Det finns en dock en möjlighet för polisen att begära ut IP-adresser och andra uppgifter om anonyma konton från bland annat Facebook. Jag rekommenderar därför att ni åtminstone polisanmäler uthängningarna på nätet. Om
Med vänliga hälsningar
