Vad kan det kosta att bo på äldreboende?

Question

Fråga om långtidsboende och sparade pengar

Hej

Vi har en pappa som varit änkling i några år.
Det är tre gemensamma söner och efter att hans fru gick bort i cancer sitter han kvar i orubbat bo.
Han har ca 800 000 kr på banken och ett hus som varit värderat till i runda slängar 3 miljoner.
Hans fru var den söm betalade räkningarna så vid hennes frånfälle ville han ha hjälp med det varför han har gett fullmakt till en son och dennes fru att sköta hans bankärenden.
Tid har tagit ut sin rätt och med åren har han fått mer och mer svårt att klara sig själv.
Han har idag hemhjälp vid flera tillfällen / dag, men efter en infektion så ligger han just nu på lasarettet och skall komma till ett korttidsboende.
Han börjar inse att han kanske inte kan bo kvar hemma på lång sikt utan har ett större behov av hjälp än vad han kan få hemma. Just nu bär inte benen alls och han behöver hjälp av två personer vid alla förflyttningar. Hans hem är i flera plan, med trappor vilket gör det extra svårt att handikappanpassa nuvarande bostad.
Om han får möjlighet till ett långtidsboende
hur påverkar det då hans ekonomi. Blir det högre avgift för honom då han har pengar på banken?
Man har läst skräckhistorier om personer som förlorat alla sparpengar efter att de kommit in på boenden, då kostnaderna överskrider den inkomst man har.
Vad är det som gäller egentligen, och hur säkrar vi söner vårt arv från vår mor som redan gått bort och ett eventuellt framtida arv från vår far?

Answer 1

  

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! 

Jag tolkar dig som att din far har börjat komma till åren, och ni barn överväger att hjälpa honom in på ett äldreboende, och undrar hur det kommer påverka hans ekonomi och ert arv. 

De ekonomiska följderna av en placering på ett äldreboende, regleras huvudsakligen i socialtjänstlagen, och arvsfrågor regleras i ärvdabalken. 

Hur kommer en placering på äldreboende påverka din fars ekonomi?

Som utgångspunkt är det varje enskild kommun som ansvarar för äldreomsorgen, och det är kommunen som beslutar om avgifter och liknande för äldreboenden. Kommunen beslutar om vilken avgift som ska tas ut för bostad i äldreboenden (8 kap. 2 § 6p. SoL). Kommunen måste förhålla sig till nedan regler, men får lov att besluta om mer fördelaktiga regler för den enskilde. Kostnaderna som uppstår för er far vid en flytt till ett äldreboende, är huvudsakligen hyra, mat samt vård- och omsorg. 

Vad gäller kostnaden för boendet, beror det lite på typen av vårdinrättning, och hur boendeformen tolkas. Avgörande för bedömningen ska vara om upplåtelsen av lägenheten ingår som ett underordnat moment i vården och servicen. Enligt praxis har en upplåtelse av en lägenhet och rum i ett särskilt boende vanligtvis tolkats som ett hyresförhållande. Om det är ett boende som har begränsat med stöd och omsorgsinsatser, ska oftast vanliga hyresrättsliga regler om skälig hyra tillämpas i stället för socialtjänstlagens regler om avgiftsbestämmelser nedan. Boendekostnaden får då beräknas separat beaktat hyreslagen (12 kap. jordabalken) som ett vanligt hyresförhållande. Det finns då också möjlighet, precis som vid vanliga hyresförhållanden, att ansöka om bostadstillägg. 

I övrigt, ska den enskilde betala en avgift för vård- och omsorg. Avgiftens storlek får inte överstiga kommunens kostnader för inrättandet av sådana boenden, det innebär alltså att kommunen inte får gå med vinst. Det finns ett tak för hur hög avgiften för just vård och omsorg får lov att vara i dessa fall. Avgiften får inte överstiga 1/12 av 0,5539 prisbasbelopp (8 kap. 5 § 2p. SoL). Prisbasbeloppet är ett belopp som bestäms för varje år på grundval av ändringar i det allmänna prisläget, och är för året 2022 48 300 kr, och ska sättas till 52 500 kr för år 2023. Det innebär att om din far skulle få ett boende år 2023, skulle avgiften för vård- och omsorg högst vara 2 423 kr per månad. Detta är alltså taket för avgiften vilket inte får överskridas, oberoende av den enskildas inkomst och förmögenhet. Denna avgift ska vara densamma oavsett om man söker boende i kommunal eller privat regi, och kan varierar mellan kommuner, men kan aldrig vara mer än maxtaxan. 

Vidare, får avgiften inte vara så hög att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (8 kap. 6 § SoL). Detta kallas förbehållsbelopp, och avser att den enskilde, efter att avgiften är betalt, ska ha tillräckliga medel för att betala exempelvis kläder, hygienartiklar, försäkringar, tandvård, öppen hälso- och sjukvård och liknande. Förbehållsbeloppet bestäms utifrån den enskildes levnadskostnader, utom boendekostnaden, så boendekostnaden ska beräknas för sig och läggas till minimibeloppet, dock inte om boendekostnaden ingår i avgiften. Minimibeloppet utgör 1/12 av 1,4789 x prisbasbeloppet. För år 2023 innebär detta ett minimibelopp om 6 470 kr (8 kap. 7 § SoL). Minimibeloppet får dock justeras i skälig omfattning om den enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt har behov av ett inte oväsentligt högre belopp (8 kap. 8 § SoL). 

 Beaktat maxbeloppet och minimibeloppet ovan, bestäms alltså avgiften utifrån avgiftsunderlaget (8 kap. 4§ SoL). Avgiftsunderlaget avser den inkomst som den enskilda kan antas komma ha under de närmaste tolv månaderna, fördelat lika över varje månad. Beräkningen ska göras utifrån kap. 102 i socialförsäkringsbalken. Det innebär en uppdelning av inkomsten i olika inkomstslag; tjänst, näringsverksamhet och kapital. Pensionen räknas då in som tjänst, och intäkterna från en försäljning av bostaden, och även försäljning av aktier utgör kapitalinkomster. Utgångspunkten är att övrig förmögenhet, alltså arv eller liknande, inte ska räknas in vid denna beräkning. Dessutom gäller fortfarande regler om minimibeloppet och maxtaket. Exakt summan kan jag alltså inte avgöra, utan får avgöras beaktat full insikt i samtliga inkomstförhållanden. 

Betydelsen för arvet till er

När en gift person går bort, så ärver den efterlevande maken först efter denne, innan arvet fördelas på gemensamma barn (3 kap. 1§ ärvdabalken). Som jag förstår dig så finns det tre gemensamma barn, och inga barn från tidigare eller senare förhållanden. Det innebär alltså att ni har fått vänta på ert arv efter er mor tills er far gått bort. Eftersom det endast finns gemensamma barn, så torde arvsfördelningen inte bli så komplicerad vid er fars bortgång. Vanligen beräknar man först barnens efterarvsrätt efter modern, innan man fördelar arvet efter fadern, men det spelar främst roll när det finns särkullbarn med andra arvslotter, eller om det förekommer förskott på arv eller liknande. Om det inte finns, så blir det i teorin så att man delar hela er fars kvarlåtenskap på tre, inbegripet allt han tog över från er mor, speciellt då han valt att bo kvar i oskiftat bo. 

Vad gäller hur hans flytt till långtidsboende betyder för arvet efter både er mor och far, gäller enligt arvsrätten att en person som ärver före sina barn får lov att förfoga fritt över arvet under sin livstid. Det innebär att er far får lov att förbruka arvet efter er mor, med begränsningen att han inte får skänka större summor eller testamentera bort det. Det innebär alltså att om de ekonomiska förhållandena har försämrats vid er fars bortgång, utan att det beror på gåvor eller testamenten, är det tyvärr inte något som arvsrätten kan göra så mycket åt. Det finns ingen skyldighet för er far, utöver det jag redan nämnt, att i förhållande till er arvsrätt spara arvet efter er mor, och inte heller att spara sina egna pengar. Pengarna får alltså användas upp genom hans flytt till äldreboende, och det som återstår torde ni barn dela lika på, med förbehåll för att jag inte känner till något angående förskott på arv, gåvor till er barn eller testamenten som säger något annat. Dessa omständigheter kan då förändra fördelningen av kvarlåtenskapen till viss del. 

Sammanfattning och råd

Sammantaget beräknas er fars potentiella utgifter för en flytt till ett äldreboende enligt ovan angivna omständigheter. Hur mycket han kommer betala för vård- och omsorgen beror huvudsakligen på hans inkomst. En försäljning av bostaden kan komma att räknas som en kapitalinkomst, som således ska läggas till grund för beräkningen av avgiften för vård och omsorg, men de sparade medlen på banken torde inte påverka denna beräkning som utgångspunkt, då beräkningen ska göras mot inkomster beräknade för de nästkommande 12 månaderna. Oavsett finns det ett maxbelopp för hur mycket kommunen får ta ut i avgift för själva vård- och omsorgsservicen, och det ska även beaktas att den enskilde ska ha pengar över för privat bruk. Vad gäller boendet, beror det på hur inrättningen är utformad och hur stor del av boendet som präglas av just vård- och omsorgsservicen, men annars gäller vanliga regler för hyressättning och marknadspriser. Den exakta kostnaden kan jag tyvärr inte ge er, utan i denna del rekommenderar jag er att kontakta olika inrättningar och fråga hur de beräknar boendekostnaden, och kanske till och med få ett prisförslag beaktat er fars inkomst. Ni kan även kontakta den aktuella kommunen och fråga vad den aktuella avgiften är för den kommunen och om det finns några kommunala föreskrifter som påverkar denna.

Vad gäller arvsfrågan, så är er far fri att själv förfoga och bestämma över både arvet efter er mor, och sin egen egendom, och får alltså förbruka denne genom att flytta till ett annat boende. Er arvsrätt påverkas då genom att ni antingen får mer eller mindre, beroende på o behållningen är större eller mindre sedan er mor gick bort. Utgångspunkten är, om det inte finns förskott på arv eller testamente, att ni tre barn helt enkelt kommer dela lika på allt som finns kvar efter er far, däri även det som finns kvar efter er mor. 

Om ni önskar vidare vägledning i era frågor, kan jag varmt rekommendera vår juristbyrå som kan titta på samtliga omständigheter i er situation och hjälpa er vidare. Om ni önskar komma i kontakt med dem kan ni återkomma till mig så slussar jag er vidare. Jag nås för ändamålet på [e-mail] 

I övrigt hoppas jag att ni fått någon vägledning i era frågor! 

Bästa hälsningar,