Vad händer om dödsboet har stora skulder?
Hej.
Om ett dödsbo har mycket stora skulder och dödsbodelägaren också har mycket stora skulder samt skuldsanering.
Hur blir det då?
Skall/bör man begära dödsboet i konkyrs?
Lawline svarar
Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Frågan handlar om vad som händer om ett dödsbo inte kan betala skulder.
Om dödsboets pengar inte räcker
Den avlidnas arvingar kallas för dödsbodelägare. Huvudregeln är att dödsbodelägare inte ärver någons skulder. Om det finns få eller inga tillgångar alls i dödsboet kan dödsbodelägare till exempel få bistånd till begravningskostnader av kommunen.
Dödsbodelägarna ska alltså personligen inte behöva betala dödsboets skulder. Därmed ska dödsboets skulder betalas med de tillgångar som finns i dödsboet.
Konkurs
Ett dödsbo kan försättas i konkurs på två möjliga sätt; antingen genom att dödsboet eller dödsbodelägarna ansöker om konkurs eller genom att den som dödsboet är skyldig pengar ansöker om konkurs av dödsboet, (2 kap. 3 § 2 stycketoch 2 kap. 4 § konkurslagen, KL). Gemensamt för dessa tillvägagångssätt är att dödsboet måste vara på obestånd för att försättas i konkurs, (1 kap. 2 § KL). Med obestånd avses att dödsboet inte rätteligen kan betala sina skulder och denna oförmåga inte endast är tillfällig. Ansökan om konkurs sker skriftligen till tingsrätten, (2 kap. 1 § KL). Behörig tingsrätt är den som dödsboet skulle ha svarat vid i tvistemål. Ett dödsbo svarar i sin tur där den avlidne hade sin hemvist innan dennes bortgång, (10 kap. 1 § rättegångsbalken).
Prioriteringsregler för vilka av dödsboets skulder som ska betalas först
När tillgångarna i dödsboet inte räcker till för att betala både för räkningar och skulder finns det inga lagregler om vilka skulder som ska prioriteras. Man brukar dock jämföra med de regler som gäller när ett dödsbo försätts i konkurs. Vid en konkurs har vissa kostnader och skulder så kallad allmän förmånsrätt, vilket betyder att de ska betalas före andra "vanliga" skulder. Skulder med någon form av säkerhet, till exempel ett bostadslån med huset eller lägenheten som säkerhet, kallas för skuld med särskild förmånsrätt. Dessa skulder har enligt konkursreglerna företräde framför de skulder som enbart har allmän förmånsrätt.
Efter att dessa skulder har betalats, fördelas resterande tillgångar på de övriga skulderna. Dessa har lika rätt inbördes, vilket betyder att varje fordringsägare får betalt i proportion till sin fordran.
Om dödsboet har tillgångar över
Om det blir tillgångar över efter att dödsboets skulder har betalats tillfaller tillgångarna dödsbodelägarna. Ingår flera personer i dödsboet delas de tillgångar som finns kvar genom ett så kallat arvskifte.
Om tillgångar har delats upp innan avbetalning av dödsboets skulder
Om dödsbodelägarna har hunnit dela upp tillgångarna mellan sig innan dödsboets skulder har betalats av ska så mycket av tillgångarna lämna tillbaka till dödsboet, solidariskt fördelat mellan dödsbodelägarna, att det räcker för att betala dödsboets skulder.
Vad Kronofogdemyndigheten gör om dödsbodelägare inte betalar skulder
Om dödsbodelägare inte betalar skulder utreder Kronofogdemyndigheten vilka tillgångar dödsboet har. Skulderna kan betalas genom att de exempelvis utmäter lös egendom (såsom pengar, en bil eller en fordran såsom skatt som dödsboet ska få tillbaka), eller fast egendom, (såsom en bostad).
Hoppas att du fick svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar,
