Vad händer med arvslotten efter avliden förälder då dess barn inte längre finns vid liv?
<p>Arvslott efter nyligen avliden förälder kommer att tilldelas barn som är försvunnet sedan lång tid tillbaka. Hen är avförd ur folkbokföringen, men ej dödförklarad. </p><p>Vad händer med den tilldelade arvslotten när barnet har dödförklarats? </p><p>Emotser tacksamt ert svar! </p>
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Du undrar hur arvslotten efter avliden förälder ska fördelas då dess närmasta arvinge, barnet varit försvunnet sedan lång tid tillbaka och sedan dödförklarats. Regler om arv och dess fördelning finns i Ärvdabalken (1958:673).
Presumtionen "icke arv"
Till att börja med kan konstateras att en person måste vara vid liv för att ha rätt att ärva
(1 kapitlet 1 § Ärvdabalken). I Sverige råder emellertid en "icke-arvs" presumtion som innebär att om det inte går att fastställa om arvingen levde efter arvlåtarens död – antar man att arvingen avled före arvlåtaren
(1 kapitlet 2 § Ärvdabalken).
Då inga ytterligare omständigheter delgivits i frågan kommer svaret att förklaras ur ett generellt perspektiv utifrån den legala arvsordning som råder i Sverige.
Den legala arvsordningen
Den legala arvsordningen återfinns sedermera i Ärvdabalkens 2 kapitel som ger uttryck för principen om arv i turordning, den s.k. parentelprincipen. Principen förklarar hur arvet ska fördelas genom olika arvsklasser när det inte finns något testamente och innebär att den eller de som är närmast släkt med den avlidna ärver först. Principen följer därefter av en annan princip kallad successo ordinum som innebär att en arvsklass måste vara helt tom innan man går vidare till nästa arvsklass (Rätt och arv, Brattström och Singer s 31-32).
Reglerna utgår som ovan konstaterat från Ärvdabalken (ÄB).
1. Den första arvsklassen utgörs av arvlåtarens barn, också s.k. bröstarvingar.
a) Brötsarvingarna ärver först. Har arvlåtaren flera barn delar dessa lika på kvarlåtenskapen.
b) Om ett barn är dött ärver i första hand dennes barn som därmed ska dela lika på barnets arvslott (2 kapitlet 1 § ÄB). Detta ger uttryck för ännu en viktig princip, den s.k. istadrätten som innebär en rätt för släkten att ärva. Istadrätten sträcker sig hur långt som helst – barnbarn, barnbarnsbarn osv.
Finns inte några arvingar i den första arvsklassen går man vidare till nästa.
2. Den andra arvsklassen utgörs av föräldrar och syskon.
a) Finns det inga bröstarvingar tar arvlåtarens föräldrar hälften var (2 kapitlet 2 § 1 st ÄB).
b) Är någon eller båda föräldrarna döda delar arvlåtarens syskon på den förälderns lott (2 kapitlet 2 § 2 st ÄB).
c) I ett avlidet syskons ställe träder dennes barn in och delar arvslotten lika mellan sig (2 kapitlet 2 § 2 st ÄB).
d) Finns det inga syskon eller avkomlingar till dem, men lever någon av arvlåtarens föräldrar, tar den föräldern hela arvet (2 kapitlet 2 § 2 st ÄB).
e) Finns det halvsyskon efter arvlåtaren, tar de tillsammans med helsyskon eller deras avkomlingar del i lott, som skulle ha tillfallit deras förälder (2 kapitlet 2 § 3 st ÄB).
f) Finns det inga helsyskon, och är båda föräldrarna döda, tar arvlåtarens halvsyskon hela arvet
(2 kapitlet 2 § 3 st ÄB).
g) I ett avlidet halvsyskons ställe träder dennes barn in och delar arvslotten lika mellan sig
(2 kapitlet 2 § 3 st ÄB).Finns inte några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till nästa.
3. Den tredje arvsklassen utgörs av arvlåtarens mor och farföräldrar.
a) Var och en av mor och farföräldrarna ärver därmed lika lott (2 kapitlet 3 § 1 st ÄB).
b) Är en farförälder eller morförälder död, delar den dödes barn dennes lott (2 kapitlet 3 § 2 st ÄB).
c) Finns det inga barn efter den döde, tar den andre av farföräldrarna eller morföräldrarna den dödes lott (2 kapitlet 3 § 2 st ÄB).
d) Om även han eller hon är död men har efterlämnat barn, tar barnen den dödes lott (2 kapitlet 3 § 2 st ÄB).
e) Finns det ingen arvinge på den sidan, går hela arvet till arvingarna på den andra sidan (2 kapitlet 3 § 2 st ÄB). Inga andra än de ovan nämna får ärva (2 kapitlet 4 § ÄB). Det tillämpas således inte någon fjärde arvsklass. Är ingen av de ovan nämnda vid liv tillfaller arvet den allmänna arvsfonden.
Sammanfattning:
Vem som ska ärva följer av vilka som finns kvar vid liv, vilket i sin tur leder till vilken arvsklass som aktualiseras. Finns bröstarvingar ärver de först, sedan ärver föräldrar och syskon, samt halvsyskon. Har de två första arvsklasserna tömts ärver till sist den avlidnes mor och farföräldrar. Är även denna arvsklass tom kommer arvet att tillfalla den allmänna arvsfonden.
