Vad gör jag när jag får en faktura för något jag inte beställt?
Hej!
Jag har problem med en internetsite som heter Kyrkskatt. De hävdar att jag har beställt deras tjänst via en av deras hemsidor (skattamindre.se) och därmed skickat faktura.
Jag hävdar att jag inte gjort det men de svarar med att jag beställt och så anger de datum och klockslag samt en ipadress (som inte ser ut som en vanlig ipadress ska sägas).
Jag har bestridit deras faktura och deras påminnelse men de vill uppenbarligen driva det här. Jag har pratat med Konsumentverket och de säger att jag bara ska bestrida så långt det går och att bevisbördan ligger på företaget, men hur vet jag om det de hävdar fungerar om de skulle välja att ta det till domstol?
Vad gör jag nu?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Min utgångspunkt
Jag utgår i mitt svar från att det är så som du beskriver; det vill säg att du inte beställt tjänsten alls av företaget. Jag utgår även från att beloppet är ganska lågt. Sist i mitt svar kommer jag att sammanfatta kort vad som gäller i ditt fall för att du ska få en helhetsbild enkelt.
Du gör rätt i att bestrida fakturorna
Om du inte har beställt tjänsten från företaget så har du gjort helt rätt som bestridit både fakturan och påminnelsen. Det företag du frågar om tar betalt för en tjänst som i sig inte kostar något och har blivit anmält ett stort antal gånger till Konsumentverket. Konsumentverket har utrett frågan och varit kritiska i sitt omdöme, bland annat för att företaget brister i sin marknadsföring.
Skulle företaget välja att ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogden ska du bestrida även det. Bestridandet ska ske skriftligen och företaget kan i sådana fall välja att stämma dig till tingsrätten (31 § och 33 § Lagen om betalningsföreläggande och handräckning).
En eventuell tvist kommer att behandlas som ett förenklat tvistemål
Om du blir stämd av företaget rör det sig om ett s.k. dispositivt tvistemål. Dispositiva tvistemål utmärks av att parterna själva kan komma överens om det de tvistar om, t.ex. pengar. De dispositiva tvistemålen delas upp i ordinära tvistemål och förenklade tvistemål. Mål som rör tvister som uppenbart understiger ett halvt prisbasbelopp (f.n. 23.250 kr) handläggs som förenklade tvistemål (1 kap. 3 d § RB). I ditt fall utgår jag från att det omtvistade beloppet är lägre än halvt prisbasbelopp och det kommer därför att behandlas som ett förenklat tvistemål.
Huvudregeln i ordinära tvistemål är att förlorande part står motpartens rättegångskostnader (18 kap. 8 § RB). I förenklade tvistemål är dock rätten till ersättning för rättegångskostnader begränsad (18 kap. 8 a § RB). Syftet med de förenklade tvistemålen är att förenkla processen och göra processen mindre kostsam för parterna då det omtvistade beloppet är lågt. Skulle du förlora ett förenklat tvistemål blir de kostnader för motparten som du står för betydligt lägre än om det vore ett ordinärt tvistemål.
Rättegångskostnaderna i förenklade tvistemål avser:
- Rättslig rådgivning i högst en timme á 1342 kr exklusive moms.
- Ansökningsavgift för stämning á 900 kr.
- Resekostnader för part eller dess ombud om personlig inställelse inte föreskrivits – denna summa kan alltså variera.
- Vittnesbevisning – också en summa som kan variera, men vittnesmålets kostnader måste hur som helst stå i proportion till förhandlingen och den tvistiga saken.
- Översättning av handlingar (om det t.ex. behövs tolk).
Det är företaget som ska bevisa att du beställt tjänsten
Huvudregeln i svenska tvistemål är att det är den som påstår något som ska visa det. Detta brukar benämnas bevisbördan. Om företaget väljer att stämma dig är det de som har hela bevisbördan för att du faktiskt beställt tjänsten av dem. Företaget ska styrka att så har skett. Det krävs inte lika hög bevisning i ett tvistemål som i t.ex. ett brottmål (i vilket något ska vara ställt utom rimligt tvivel). Men att något ska vara styrkt är även det ett högt krav. Det är tveksamt att domstolen anser att något är styrkt bara för att företaget hänvisar till en IP-adress. I regel krävs det mer, t.ex. ett undertecknat avtal eller en inspelning i vilket du tackar ja till avtalet.
Sammanfattningsvis gör du rätt i att bestrida faktura, påminnelse och ev. betalningsföreläggande om du inte beställt tjänsten. Det finns alltid en risk att företaget stämmer dig till tingsrätten, men om så sker har företaget bevisbördan för att du beställt tjänsten. Det räcker inte att företaget säger något – det måste även visa det.
Jag kan inte uttala mig om kyrkskatt.se specifikt mer än det utlåtande jag läst från Konsumentverket och om företagets brister i marknadsföringen. Det finns tyvärr en mängd företag som har satt i system att skicka ut fakturor och därefter hotar med inkasso, kronofogde eller stämning – just för att det skrämmer en del till att betala. Ofta finns det ingen avsikt att driva ärendet vidare till domstol då sådana företag i regel inte kan visa att det föreligger ett avtal. Om kyrkskatt.se är ett sådant företag låter jag vara osagt – men möjligheten finns.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Vänligen,
