Vad gäller vid vuxenadoption?

2020-12-26 i Adoption
FRÅGA
Vi har en pojke på 27 år från Afghanistan i vår bekantskapskrets sedan 5 år tillbaka.. Han har nu fått utlämningsbesked från Migrationsverket. En 50-årig ensamstående man villnu adoptera honom. Pojkens föräldrar i Afghanistan godkänner i adoptionen.Pojken har en bror som fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av gymnasielagen.Fråga 1 Kommer adoptionen att godkännas ?Fråga 2 Förbättrar det pojkens möjligheter att få stanna i Sverige ?
SVAR

Hej och tack för att ni vänder er till oss Lawline,

UTREDNING

Jag tolkar ert ärende enligt följande. Ni känner en person med afghanskt påbrå som är 27 år gammal. Denne ska nu utvisas från Sverige och i samband med detta har ni funnit en ensamstående man som är villig att adoptera ynglingen, vilket föräldrarna också har accepterat. Med anledning av det nu sagda undrar ni dels om adoptionen kommer att godkännas och dels huruvida detta förbättrar mannens möjligheter att få stanna i Sverige. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av era frågor är: Föräldrabalken (FB).

Kärnfrågan - Kommer den nu aktuella adoptionen att godkännas?

I 4 kap. 4 § 1 st. FB sägs att den som har fyllt 18 år endast får adopteras om det finns särskild anledning till en adoption med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och den som sökanden vill adoptera och om adoptionen även i övrigt är lämplig. Vidare uttalas i lagrummets (lagparagrafens) andra stycke att det vid bedömningen av om det finns särskild anledning till en adoption särskilt ska beaktas om sökanden har uppfostrat den som sökanden vill adoptera eller om adoptionen annars avser att bekräfta en relation som motsvarar den mellan ett barn och en förälder.

För att det ska anses föreligga särskild anledning till adoptionen på det sätt som lagtexten ger uttryck för ska det noteras att det inte är tillräckligt att sökanden är nära släkt med den som ska adopteras eller att personerna i fråga har en god relation till varandra. Mot bakgrund av lydelsen i lagrummets andra stycke är det centrala att det otvetydigt framgår att adoptionen syftar till att befästa ett personligt förhållande av väsentligen samma slag som det som normalt sett råder mellan föräldrar och barn. Bakgrunden till detta är att lagstiftaren har velat förhindra att adoptionsinstitutet missbrukas för att underlätta för personer att få tillstånd att stanna i Sverige när verkliga adoptionsskäl saknas (se förarbetena till den ifrågavarande bestämmelsen, prop. 1980/81:112 s. 9 och 14).

Ovanstående har även bekräftats i rättspraxis (tidigare domstolsavgöranden) och Högsta domstolen (HD) har uttalat att stränga krav måste ställas på den personliga relationen och det krävs att de konkreta omständigheterna i det enskilda fallet klart visar att det finns anledning att skapa ett familjerättsligt band (se rättsfallet NJA 1989 s. 67 där HD godkände adoptionen av en ung man från Gambia). Ett annat exempel när HD ansåg att det förelåg särskild anledning till adoption i lagens mening var när två makar ville adoptera en femtioårig kvinna och den ena maken var vederbörandes biologiska mor, vilken i unga år hade adopterat bort henne. Eftersom kvinnans adoptivföräldrar hade avlidit och det härutöver hade uppkommit ett mycket nära förhållande mellan kvinnan och sökandena bedömdes adoptionen som giltig (se NJA 2002 s. 425).

Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Sammanfattningsvis kan följande anföras. Utan att känna till de närmare omständigheterna, vilka parterna är och hur deras egentliga relation ser ut är det min uppfattning att den adoption som nu är i fråga inte kommer att kunna godkännas. Utifrån er ärendebeskrivning framgår det nästan med all önskvärd tydlighet att avsikten är att försöka undvika en förestående utvisning genom ett adoptionsförfarande, vilket som sagt är ett av huvudskälen till att lagstiftningen ser ut som den gör. Den andra delfrågan kan därför av förklarliga skäl besvaras nekande; Adoptionsprocessen får dessvärre ingen som helst bäring på den rättsliga bedömningen avseende mannens möjligheter att kunna få stanna i Sverige.

Vid fler frågor är ni varmt välkomna att höra av er på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och ni får mer än gärna kontakta mig direkt ifall ni önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa er vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att ni behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ert ärende har varit matnyttig och presenterats i en för er utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när ni mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,

Jacob Björnberg
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Adoption (571)
2021-01-18 Fråga om behov av adoption, lämplighetsbedömning och samtycke
2021-01-17 Kan familjehemmet adoptera ett barn
2020-12-31 Har bortadopterat barn arvsrätt efter biologisk förälder?
2020-12-31 Uppgifter om adoption

Alla besvarade frågor (88343)