Vad gäller när ena sambon avlider om endast en av samborna står på lagfarten till gemensam bostad?
Hej!
Min far dog 31 januari i år på Gotland där han hade bott permanent i ca. 30 år på en egendom tillsammans med sin sambo som de köpte tillsammans för att ha som sin gemensamma bostad. Sambon stod dock ensam för lagfarten. Min fråga är: Hade min far ändå rätt till hälften av värdet på egendomen?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Frågor om sambos rättigheter regleras i Sambolagen (SamboL).Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).
Jag utgår i mitt svar från att inget samboavtal eller testamente har upprättats mellan din far och hans sambo.
Vad omfattas av en bodelning mellan sambos?
I bodelning mellan sambor ingår endast samboegendom (8 § SamboL). Enligt 3 § SamboL utgör sambors gemensamma bostad och bohag samboegendom om egendomen förvärvats för gemensam användning. Definitionen för "gemensam bostad" hittas i 5 § SamboL och kortfattat avses bostad som samborna eller någon av dem innehar som är avsedd som sambornas gemensamma hem och huvudsakligen innehas för det ändamålet.
I bodelningen kommer egendomen alltså att ingå om din far och hans sambo förvärvade bostaden tillsammans med syftet att använda det gemensamt. Det avgörande är alltså inte vem som står på lagfarten utan det som är avgörande är om den skaffats för gemensam användning och används som deras gemensamma hem. Är bostaden att anse som samboegendom har alltså din fars sambo rätt till hälften av värdet av bostaden vid en bodelning, den andra hälften tillfaller dödsboet.
Hur fördelas arvet vid ena sambons bortgång?
Huvudregeln i svensk rätt är att sambor inte har någon rätt att ärva varandra om de inte skrivit testamente. Istället är det den avlidnes arvingar som ärver den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap ÄB). Vid en sambos bortgång kan det dock bli aktuellt att göra en bodelning enligt Sambolagen. Det är däremot inte obligatoriskt för sambos att bodela och det är endast den efterlevande sambon som kan begära att en bodelning ska genomföras, senast i samband med att bouppteckning efter den avlidne görs, se 8 § och 18 § SamboLL.
Vad händer om den efterlevande sambon inte vill göra en bodelning?
Om bodelning inte sker ska din fars kvarlåtenskap skiljas från hans sambos kvarlåtenskap och din fars arvingar har rätt att ärva hans kvarlåtenskap. Eftersom egendomen har införskaffats tillsammans kan samäganderätt ha uppstått och din far har då rätt till egendomen trots att endast sambon står på lagfarten. De kriterier som ställs upp för att dold samäganderätt kan anses föreligga är att (1) en av samborna köper egendom i eget namn som är avsett att nyttjas av båda samborna, (2) båda samborna bidrar ekonomiskt till förvärvet, och (3) Det finns en uttrycklig eller i alla fall underförstådd överenskommelse om att köpet sker för bådas räkning och att ägandet ska vara gemensamt.
Om de två första kriterierna är uppfyllda antas även det sista kriteriet vara det när det gäller förvärv av bostad och bohag (se till exempel NJA 2008 s. 826).
Tillämpning i ditt fall:
Det sagda innebär alltså att din far hade rätt till halva egendomen antingen enligt SamboL och reglerna om gemensam bostad och bodelning. Om bodelning inte sker kan han ändå haft rätt till halva egendomen genom att samäganderätt uppstått.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Vänliga hälsningar,
